Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Drömmaren Dalin

/
  • Unga och lovande. Se sa man om Leksands lag som kom tvåa på Tio-mila 1998.
  • Minnen. Kalle Dalin berättar om leksingarnas dröm att en gång få vinna Tio-mila. Han visar bilder från när historien i lagets satsning inleddes samt från de gånger klubben varit så nära. Han hoppas att drömmen kan vi sann redan på söndag, även om det är mycket som talar emot Leksand i år.
  • Här föds en dröm. Leksands herrar vinner Ungdomens Tio-mila 1993.

Annons

Det är sista dagarna av uppladdning. Kalle, som nu hunnit bli 32, sitter hemma och minns tillbaka på åren som gått. Han visar bilder från klubbens stora ögonblick.

Faktum är att det är många som unnar Leksand en seger i Tio-mila. Detta är klubben förvandlade en gäng unga killars drömmar till möjlighet att bli verklighet.

Åke Dalin, far till Kalle, som var med om att bygga upp elitlaget i Leksand berättar:

- Allt började med att vi vann Ungdomens tio-mila 1993. Då insåg vi att det fanns möjlighet att utveckla dessa killar till att en dag kanske vinna det stora Tio-mila.

I dag är Kalle Dalin och Patrik Söderkvist de enda killarna från det segerlaget 1993, som är aktuella till helgens lag.

Åke Dalin berättar att den svåraste uppgiften i utvecklingen av laget var att övertyga de övriga klubbmedlemmarna att det var läge för en rejäl elitsatsning.

- Det var kanske den tuffaste matchen under alla dessa år. Det tog tid innan föreningen var övertygad om att det var rätt att göra denna satsning.

Till slut kom inleddes satsningen på allvar och sedan dess har Leksand varit ett etablerat toppgäng. På Tio-mila har de kommit både tvåa och trea samt vid ett ytterligare flertal tillfällen varit mycket nära att vinna.

- Visst har det många gånger varit jobbigt när vi inte lyckats ta segern. Speciellt när man är en sådan tävlingsmänniska, säger Kalle.

Det finns två upplagor av Tio-mila som är speciella för både Kalle och Åke:

* 1998 i Haninge. (En ungt och orutinerat Leksand kom tvåa efter Halden.)

- Då var killarna så unga och organisationen var inte alls lika profssig som i dag. Jag kom exempelvis på idén att alla killarna skulle åka i samma minibuss till tävlingen för en gemensam uppladdning. Men jag fick inte plats i bussen, berättar Åke.

* 2002 i Surahammar (Ett utdömt Leksand kom trea.)

- Det var en stor framgång eftersom vi var så utdömda av alla. Då fick vi visa att Leksand fortfarande var en klubb att räkna med, berättar Kalle.

I fjol kom Leksand sjua med har aldrig varit tidsmässigt så nära segern.

När kommer segern? Vi måste komma ihåg att tiden går och för varje år ökar risken att Kalle Dalin och hans far aldrig får uppleva att drömmen blir sann.

- Jag är medveten om det. Men samtidigt är detta inget vi går och tänker på. Jag tror att varken jag eller pappa skulle känna någon ångest om Leksand aldrig skulle få vinna Tio-mila, säger Kalle och fortsätter:

- Det bästa är nog att inte tänka på det viset, utan ta ett år i taget. Någon gång blir det vår tur. Vi kommer att ha många år på oss.

Men Kalle erkänner att förutsättningarna inför årets Tio-mila kunde varit bättre för Leksands del.

Klubben har tappat löpare, samtidigt som flera av de tänkta hörnpelarna i lagbygget har varit småskadade och sjuka. En av dem är landslagslöparen Niclas Jonasson, som haft problem men ett knä under större delen av vintern. Han tvingas ta en kortsträcka.

- Men vi vägrar ge upp. Precis såhär illa såg det ut inför Tio-mila 2003. Då kom vi trea. Vi har en otroligt bra moral och jag vet att killarna kommer att bege sig ut i skogen och springa för laget. Med det kan man komma långt, säger Kalle Dalin, som i skrivandets stund antingen kommer att springa långa natten eller sista sträckan.

Sedan tillägger han:

- Vår dröm kan slå in redan på söndag morgon. Det är inte omöjligt.

Mer läsning

Annons