Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sandra på väg mot VM-debut

/

Annons

För knappt ett och ett halvt år sedan väcktes nyfikenheten för sporten när hon följde pappa Stefans och pojkvännen Henriks tävlande i skogarna.

– Det verkade kul och jag har alltid varit sportig, så jag bestämde mig för att testa. Jag hade ju kört en del cross när jag var yngre, berättar Sandra.

Nu tränar hon hårt.

Men inte så hårt som hon egentligen vill.

– Jag har åkt på magkatarr. Det har varit för mycket för mig på sistone. Träningen och skolan kostar på.

Sandra läser naturvetenskapliga programmet på Haraldsbogymnasiet samtidigt som hon tränar två pass i veckan i terrängen i Jämmerdalen. Lägg tävlingar på helgen och gympass till det, så...

– och det blir ganska många timmar som är uppbokade, säger hon.

Och slår fast:

– Styrka och envishet, det är förutsättningarna för att lyckas. Enduro passar tjejer lika bra som för killar. Det gäller bara att våga prova.

Sandra vill gärna locka fler tjejer till sin klubb FMCK Falun. Just nu är hon den enda och så ser det ut i Endurosverige.

– Förra sommaren åkte jag på läger och då var vi runt 30 stycken. Det är nog alla som kör, faktiskt…

– Även om gubbarna som jag tränar med är schysta, så skulle det vara kul om någon mer tjej här hemma skulle vilja hänga på. Enduro är roligt. Och ger riktigt bra träning – för hela kroppen, säger hon.

– Får man bara i sig mycket vätska och dessutom äter rätt fixar man det, så enkelt är det.

125-kubiksmotorcykeln hon kör väger över 90 kilo.

– Det går bra. Man blir van att manövrera den. Men när det kommer lera och smuts på den, då… ja, det blir lite tuffare.

Skydd?

– Det vanliga, alltså knäskydd, hjälm och bröst- och ryggmatta, den ser nästan ut som en skottsäker väst.

I morgon körs den första VM-tävlingen för damer någonsin.

Sandra är en av 23 åkare som tagit chansen och startar i Östersund.

Målsättningen?

– Med tanke på att det har varit lite struligt under säsongen, så siktar jag på en placering någonstans i mitten, säger hon.

I klassiska Gotland Grand National i december, hennes första stora tävling, slutade hon sjua. Ett bevis för att hon har kapacitet.

– I VM kör vi fyra sträckor som varierar i längd, från två kilometer upp till 15, tror jag. Det ska bli en upplevelse bara att få starta däruppe.

Mer läsning

Annons