Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med pappas stöd

Annons

Vi som hunnit bli så ålderstigna att vi minns "Hylands hörna" minns också Malungsgrabben Jan "Bambino" Danielsson, ett boll- geni som gick till Mora som 18-åring.

Under en skadedrabbad karriär, (problem med ryggen), spelade Jan, som hunnit bli 54 år, drygt 200 matcher i MIK:s A-lag.

De senaste 14 åren har han stöttat sonen Anders som rådgivare och tränare.

De första skridskoskären tog Anders på den numera rätt slitna kvartersrinken i Hånåkni.

- Jag har hållit på med ishockey så länge jag minns, säger Anders, som är back.

"Bambis" konstaterar att Anders har vissa likheter med honom själv.

- Vi har samma spelsinne och sen är ju Anders inte direkt snabb, det var jag väl inte jag själv heller. Annars har han det mesta som behövs för att bli en bra ishockeyspelare.

På "Bambis" tid tränade laget fyra gånger i veckan och spelade ett par matcher.

- Spelet var inte så tätt då. Nu tränar spelarna 12-13 gånger i veckan. Anders är dubbelt så stark som jag var i samma ålder.

Trots det tycker Anders att han bör lägga på några ytterligare kilo muskler.

- Jag behöver bli starkare i skridskoåkningen, det första skären är viktigast för att få fart.

Anders har ett år kvar på ishockey- gymnasiet i Mora, när han inte tränar ishockey gillar han att fiska och se på andra idrotter.

Han tänker inte stressa med ishockeyn.

- Först och främst är jag glad över att få vara med A-laget och träna. Så småningom ska jag försöka ta en ordinarie plats i laget.

Pappa Jan vet vad som krävs för att lyckas.

- Det är viktigt att få vara skadefri. Sen gäller det att hamna bland rätt folk, få rätt ledare som tror på honom. Men det allra viktigaste är att ha roligt.

BIRGER NYLÉN

Mer läsning

Annons