Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Leif - Ludvikas tredje järnman

Annons

I lördags blev 46-årige Leif Ivarsson, metallarbetare på ABB i Ludvika, den tredje Ludvikabo som genom tiderna klarade av en Ironman, den längsta varianten av triathlon. Det skedde vid SM i Ironman i Kalmar.

- Jag slutade nia i klassen H45, berättar Leif. Så placeringen är väl egentligen inte så mycket att skryta med. Men målet var heller inte att ta några medaljer, utan att visa att jag klarade av att genomföra tävlingen.

En "Ironman" är ingen barnlek. Det handlar om att först simma 3 860 meter, sedan cykla 180,2 kilometer och slutligen springa ett maratonlopp på drygt 42 kilometer.

- Simningen gick över all förväntan, konstaterar Leif. Jag hade siktat på en tid runt 1.15-1.20. Men det gick på cirka 1.10. Jag hade faktiskt en bättre tid än den blivande damsegrarinnan. Så det är jag mycket nöjd med.

Cykelloppet är långt. Tre varv på en sex mil lång slinga.

- Men även det gick över förväntan. Jag höll ett snitt på drygt 30 kilometer i timmen och trampade distansen på 5.58. Det är jag också nöjd med. Speciellt som jag inte heller ville ta ut mig allt för mycket inför löpningen.

Men löpningen blev ändå något av en mardröm för Ivarsson. Under cyklingen började fötterna svullna.

- Jag kanske drack för mycket vatten, funderar Leif. När jag skulle börja springa kändes det som när man satte på sig skridskorna första gången på hösten. Fötterna domnade och det gjorde ont.

Det blev svårt att springa. Flera gånger fick Leif stanna och ta av sig skorna och massera fötterna.

- Löpningen blev mera en överlevnad än tävling för mig, suckar Leif. Men jag gav mig sjutton på att jag skulle nå mål - och det gjorde jag. För mig var det viktigt att visa att jag kunde klara av det.

Tidigare är det bara två Ludvikabor som genomfört en Ironman. Anders Olausson och Lasse Karlsson.

- De genomförde den i Holland för många år sedan, säger Leif. Så jag känner mig i gott sällskap.

Och flera Ironman?

- Nja, vi får väl se. Det var jäkligt roligt att vara med, men nästa år blir det då i alla fall inte. Men sedan kanske jag försöker igen. Nu nöjer jag mig med lite enklare tävlingar ett tag.

Som Notgårdsloppet ingående i Dalaserien på tisdag?

- Alldeles riktigt. Ett sprintlopp. Det är nog vad fötterna klarar av just nu.

LARS-ERIK MÅG

Mer läsning

Annons