Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kirsten tar sats mot OS i Aten

Annons

Den stressfraktur som gav sig till känna på allvar under junior-EM i Polen i somras betydde tvärstopp på en säsong som Kirsten hoppats mycket på.

- Jag borde förstått att det var något allvarligt efter den tävlingen, funderar hon.

- Men jag ville ju så gärna tävla vidare. Inte minst VM lockade.

Något VM blev det inte, ingen fortsättningen nu på höstkanten heller för den delen.

- Jag har accepterat att en sådan här skada måste få ta sin tid att läka. Jag tänker följa de råd jag fått av läkare och absolut inte stressa igång när jag väl får kasta kryckorna, säger hon.

Medveten om, förstås, att hon om hon får vara frisk har många år kvar som friidrottare.

- Jag har som mål att kunna hålla på över OS 2012, berättar 22-åringen.

Någon tanke på att tvingas avsluta den innevarande säsongen i förtid hade hon inte, när hon efter en del strul i tävlingarna innan hoppade utmärkta 4.40 i Göteborg.

Men efter den tävlingen fick jag ont, riktigt ont.

- Att det skulle vara en stressfraktur var inget jag funderade över.

- Själv trodde jag det var någon lättare infektion bara, berättar Kirsten.

Som i alla fall så småningom lät undersöka foten ordentligt.

- Och då upptäckte man en stressfraktur i vänstra foten, upphoppsfoten.

Med påföljande ordinering: Sex veckor med kryckor och "paket" kring foten.

- Det har gått tre nu, halva tiden.

- Och hur läkningen går vet jag inte, jag har i alla fall inte ont i foten, säger Kirsten.

- Även fast det känns konstigt att inte få gå på en fot som gör ont.

Ivrig är hon att komma igång igen.

Men hon tänker lyda de råd hon får av expertisen och inte stressa fram något.

- Visst vill jag gärna kunna tävla snart igen. Men skulle jag missa inomhussäsongen så får det bli så.

- Jag tänker inte äventyra någonting, lovar hon.

ÖS i Aten lockar förstås.

För att få biljett dit fordras tre tävlingar över 4.55 enligt vad SOK (Sveriges Olympiska Kommitté) sagt.

- Jag tror det går. Trots allt hoppade jag ju 4.51 förra säsongen och bortsett från att fotskadan stört så har jag känt att jag gått framåt på alla plan i år.

I väntan på att få kasta kryckorna läser Kirsten vidare vid högskolan, där hon får tillfället går en utbildning i sports management.

- Sedan är det ju ofrånkomligt att man tittar in i träningshallen i Lugnet mellan varven.

- Men det känns inget vidare kul att inte få vara med, erkänner Kirsten.

Som i alla fall lovar att följa de läkarråd hon fått.

- Men det kändes tufft när jag kollade på VM-tävlingarna i TV.

- Inte minst då 4.25 räckte för en finalplats. Det är ju en höjd som inte avskräcker precis.

BJARNE SOLUM

Mer läsning

Annons