Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingrid i tårar

Annons

Då kan ni förstå hur otröstlig Ingrid Vikman var efter finalen.

Tre misslyckade lopp i rad på JVM, trots att formen ändå är ganska bra. Det var bara för mycket. Tårarna kom och det krävdes mycket kraft från både familj och vänner att trösta henne.

Men ändå var det Ingrid som var först framme av alla på stadion och gratulerade Robin Bryntesson när han en stund senare vann JVM-guld i herrklassen.

Sedan försvann hon i ensamhet med sina tankar.

Senare, när den värsta besvikelsen lagt sig, sa hon:

- Jag vet att man har kapacitet och sedan gjorde ett lopp som egentligen skulle räckt till en medalj. Men det känns bara så jobbigt att inte få ha medaljen i handen, sa Ingrid, som sedan tystnade en stund innan hon fortsatte:

- Men det bästa i dag är att Robin Bryntesson tog guld och Ida Ingmarsdotter tog silver. Deras framgångar och glädjen i det svenska laget hjälper naturligtvis mig att komma tillbaka efter den här smällen. Men blir jobbigare när man är ensam igen.

Men vi tar denna lördag från början.

Ingrid Vikman gjorde på morgen ett bra kvalificeringslopp och slutade femma.

Kvartsfinalen gick bra, främst sedan två av konkurrenterna fallit.

Semifinalen blev spännande med alla fyra åkarna samtidigt in på stadion. Men Ingrid valde rätt spår in på upploppet och kunde ta andra platsen och därmed bli klar för finalen.

Här visade Ingrid Vikman att hon lärt sig agera på rätt sätt i en spurt åkare mot åkare.

I finalen var det sedan dukat för svensk fest med Ida Ingmarsdotter och Ingrid Vikman på startlinjen, men redan i första kurvan visade norskan Astrid Oevstedal vem som skulle vinna.

Hon var också först in på upplopp med Ida och Ingrid som kämpade om silvermedaljen. Den fjärde åkaren i finalen, ryskan Valentina Novokova var klart distanserad.

Det såg alltså ut som Sverige skulle ta silver och brons. Men då föll Ingrid och dagen var förstörd.

- Jag vet inte vad som hände. Allt gick så snabbt. Men nu känns det bara bedrövligt, säger Ingrid, som sedan tystnar och säger efter ett tag:

- Det var i alla fall bra väder och en härlig bana.

Det tyckte säkert också herrsegraren Robin Bryntesson, som frånsett ett fall med stavbrott i kvartsfinalen, gick från klarhet till klarhet.

Han åkte denna sprinttävling på ett imponerande sätt. Här har Sverige verkligen en ny sprintkung på gång.

Men mitt i glädjeyran, där Robin Bryntesson var nästan lite chockad över guldet, då konstaterade han.

- Visst är det synd om Ingrid. Tänk om vi svenskar tagit guld, silver och brons i dag.

Så talar en bra lagmedlem.

Till sist noterar vi att Falutjejen Maria Gräfnings åkte ut i kvalificeringsheatet.

ANDERS HANSSON

Mer läsning

Annons