Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Helena laddar för VM

Annons

-Det har bara blivit mer och mer karateträning för min del. I Dublin tränar jag karate fem gånger i veckan plus att det blir ett par träningspass på gym. När jag kommer tillbaka nu blir det nog ännu mer träning, med tanke på VM.

Det berättar Helena vid köksbordet hemma hos mamma i utkanten av Gonäs.

Jul- och nyårsfirandet i ett snöfattigt Sverige är nästan över. Men Helena Andersson har utöver hemresan till Irland alltså ännu en resa att se fram emot: Till Okinawa i Japan, där hon i april ska göra sin VM-debut.

-Jag har som mål att ta en medalj i ett stort mästerskap och det kan hända att jag klarar det redan nu.

Hon tillägger snabbt:

-Men samtidigt får jag vara glad bara att komma helskinnad från en sådan här tävling, med motståndare från Japan och så.

För att få vara med i detta så kallade Japan Karate Shotokai-VM krävs innehav av svart bälte, något som Helena uppgraderade till i Skottland i augusti förra året.

Därmed hade hon, sedan starten med Dala karateklubb hemma i Ludvika för åtta och ett halvt år sedan, genomgått en lång bältesvandring:

Vitt.

Rött.

Orange.

Gult.

Grönt.

Blått.

Blått med ett streck.

Brunt.

Brunt ett streck.

Brunt med två streck.

Svart.

-Jag tror den japanske chefsintruktör som nått flest svarta bälten kom upp i nio.

Den så kallade andra dan, nästa grad av svart bälte, kan Helena tidigast uppgradera till hösten 2008.

-Som det känns nu vill jag tävla i fem-sex år till, sedan brukar en högre grad med automatik leda till en fortsättning inom karaten som tränare.

Helena börjar efter ett och ett halvt år på Irland att längta tillbaka till Sverige och räknar med att kunna få med sig sin irländske pojkvän på en flytt hit framåt hösten.

Var planerar ni att bo då?

-Det blir nog i Upplands Väsby, för där finns det bra möjligheter att träna karate.

Jo, ni märker vad som är viktigast i livet för dataingenjör Andersson.

-(Skratt) Ja, karaten går allt först.

Efter att hon samlat på sig en del medaljer i olika öppna mästerskap i England och på Irland har nu hennes högt meriterade engelske tränare, Scott Langeley, uppmanat henne att delta i VM.

-Jag frågade honom och han sade bara: Du ska tävla i VM.

Helena ler vid minnet och konstaterar sedan att det bara finns ett krux: Ekonomin.

Hon har inget förbund som hjälper till med kostnaderna för den två veckor långa Japanvistelsen och hennes irländska klubb, JKS Ireland Hombu doja, kan inte heller stötta ekonomiskt.

Återstår att ta ur egen ficka samt jaga sponsorer. Det senare har mamma Carina jobbat hårt med hemma i Ludvika, utan att ha haft någon större lycka.

Men de båda tänker kämpa vidare för att få ihop nödvändiga medel för att VM-äventyret ska bli av. För karaten betyder, som ni förstår, alldeles för mycket för Helena Andersson för att ekonomin ska få sätta käppar i hjulet för hennes jakt på VM-medalj.

HENRIK SCHMIDT

Mer läsning

Annons