Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hasse - en mas med fart

Annons

- Skridsko var nog den perfekta grenen för mig, säger Hasse Börjes. Jag vägde som 15-åring 90 kilo, och det var för mycket för att åka skidor. Spåren var inte skoterpreparerade på den tiden och jag hade svårt att hålla.

När Rut Hansson kom till Rättvik från Falun och började dra igång skridskoåkningsverksamhet, hängde Hasse med. Skridskor hade han fått låna av Olle Ekholm, dåvarande ordföranden i duktiga skridskoklubben Kvarnsveden.

- En av mina första tävlingar var skol-DM i Kvarnsveden, minns Hasse. Jag ställde upp på 500 meter - och föll. Men trots fallet var jag snabbast och vann.

Efter det gick det snabbt. Hasse blev bland de snabbaste i ungdomspropagandan i Uppsala, fick följa med ungdomslandslaget till Ryssland och plockades sedan direkt in i juniorlandslaget.

- Jag minns inte om jag var spänd på att få följa med till OS 1968, säger Hasse. Det var tävlingar hela tiden. Jag minns OS närmast som en tävling i raden.

OS 1968 representerade Hasse Sverige på 500 meter. Han slutade på en 15:e plats.

Efter OS gick karriären fortsatt uppåt. Hasse åkte fortare och fortare. Men bara på 500. Flera gånger satte han världsrekord.

- 38.00 blev det som snabbast, minns Hasse. Men det var på hög höjd. På den tiden gick det bara att sätta världsrekord på hög höjd.

Men trots de fina tiderna var han ofta steget efter västtysken Erhard Keller. Keller var den som vann 500 meter i OS 1968 och även 500 meter i OS 1972.

- Jag fick stryk med 25 hundradelar. Tiderna var väl inte så märkvärdiga, men det var inte isen heller, säger Hasse. Det var lite för kallt och isen var lite för spröd. Men jag var nöjd med min placering.

Den silvermedaljen från OS blev toppen på Hasses karriär. Någon satsning på ett tredje OS blev det aldrig. Och någon våg med skridskoungdomar i Hasses kölvatten blev det inte heller.

På 60-talet fanns isovaler för skridskoåkning i Kvarnsveden, i Avesta och i Ludvika. Rättvik fick en 333-metersbana efter Hasses stora framgångar. Men någon stor uppslutning blev det aldrig, och idag är skridsko som idrott i princip utrotad i Dalarna.

- Fram till och med Tomas Gustafsson var Sverige med och slogs om topplatserna, säger Hasse. Men efter honom har sporten fört en tynande tillvaro. Det är ingen stor idrott i Sverige, och det finns inte mycket som tyder på någon ändring av det i framtiden heller.

Enligt Hasse är det bara en sak som kanske kunde sätta fart på skridskosporten igen.

- En medveten satsning på sporten. Men det skulle betyda att man skulle bygga inomhushallar för skridskolöpning. Och det lär det väl inte finnas några pengar till idag.

LARS-ERIK MÅG

Mer läsning

Annons