Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han siktar på VM

Annons

I dag åker Bo Lindgren till Oslo, tillsammans med 20 andra bågskyttar. De ska delta i den internationella tävlingen Oslo Open.

Målet för deltagarna är att så småningom få åka på årets VM i bågskytte - i Australien i september.

- Hur många som får åka vet vi inte ännu, säger Bo. Men däremot vet vi att de som får åka får satsa 9 000 kronor i egna pengar, om de vill följa med.

Bågskytte är varken någon billig eller lätt sport, om det är någon som tror det. I varje fall inte om man vill slåss i världstoppen.

- Jag har väl inte den allra dyraste utrustningen, säger Bo. Men båge med tillbehör går på cirka 25 000 kronor. Och varje pil i kolfiber kostar i storleksordningen 300 kronor. Ska man sedan tävla, blir det mycket resor.

Bo har tagit sina SM-tecken i 3D-skytte. Det betyder att han skjuter på modeller av djur. Han har också varit framgångsrik i jaktskytte. Där skjuter man på pappfigurer som föreställer djur.

- Men i dag är jag nog bäst i fältskytte, tror Bo. Fältskytte, det är när man skjuter mot tavla. Det är femringade tavlor, till skillnad från banskyttets tavlor, som har tio ringar.

På en fältbana skjuter man 72 pilar mot 24 olika mål. Tolv av målen har utmärkt avstånd. Tolv av målen får man gissa avståndet på själv.

- Det är tjusningen med jakt- och fältskytte, menar Bo. Man går aldrig samma bana två gånger. Varje tävling så är det ny och okänd terräng.

Bågskytte är kanske inte en kraftsport. Men det är ändå en jobbig sport. Det gäller att orka hålla båge och pil på samma sätt, skott efter skott.

- Det handlar om att skjuta på rätt sätt. Att inte göra något fel i skjutmomenten. Att upprepa samma rörelser gång på gång. Det är när man börjar stirra på mittpricken och koncentrera sig på att träffa den, som man börjar skjuta sämre, förklarar Bo.

Inte är det någon fysiskt lätt sport heller.

- Varje gång jag drar en pil, handlar det om 26 kilos motstånd i bågen, förklarar Bo.

72 pilar x 26 kilo - det innebär alltså drygt 1,8 ton som dragarmen ska mäkta med.

- Ska man klara det, måste man träna mycket. Och helst dubbelt så långa pass som de man tävlar i, säger han. Ett träningspass är minst 100 pilar - och helst ytterligare några dussin till.

Bosse har två ställen han tränar på. Dels i Korsnäs, där det finns en fältskyttebana. Dels i hemmatrakten, runt Sörbo, där han tränar jaktskytte.

Och träningspassen blir många för Bo. För målet för honom är att kvalificera sig till VM.

En satsning han för övrigt delar med en annan dalaskytt - Rättviks (Siljanspilens) Mattias Röjås.

LARS-ERIK MÅG

Mer läsning

Annons