Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Guldgossen - 25 år ef ter triumfen

Annons

Det har skrivits spaltkilometrar om svensk juniorhockeys standard senaste decenniet.

Mestadels krititiska texter i takt med alla misslyckade JVM-turneringar.

Annat var det när Anders "Ante" Björklund höll på.

En skön hockeytid då klubbkänslan fortfarande var de flestas spelares signum.

- Inför JVM i Västtyskland låg vi på träningsläger i Stockholm under hela december, berättar "Ante", och hustrun Janet fyller i:

- Jag minns att "Ante" kom hem dan innan julafton, bara för att återvända på annandagen, minns hon.

En uppladdning värd sin vikt i guld, eller hur, Ante?

- Ja, sammanhållningen i laget var bra. Vi spelare trivdes ihop och Kjell Damberg var en duktig tränare, som också betonade vikten av gemenskap, svarar han och fortsätter:

- Kjell klädde ut sig till tomte vid nyår och försökte lura oss genom att tala tyska. Men vi genomskådade tricket och buade ut honom.

Jo, jo, det var nog enda gången spelarna vågade bua åt sin tränares förehavanden. Men varför inte... ?

Vilket är ditt starkaste minne från JVM 1981?

- När vi spelade 3-3 mot Tjeckoslovakien i slutspelet.

- Det var min bästa match och jag fick pris som matchens lirare, berättar "Ante" och ler gott.

Vad minns du av finalen?

- Bland annat att arenan var öppen på ena långsidan och att snön yrde in över storpubliken (2 700).

Mer då?

- Vi mötte ryssarna och de var favoriter efter fem raka JVM-guld.

- Ryssland tog ledningen men vi vände till seger med 3-2. Mycket tack vare tvillingarna (Patrik och Peter) Sundström från Björklöven.

Du var själv en tuff forward, hur var det att möta transatlantiska lagen Kanada och USA?

- Mycket spännande och roligt. Det var hårda tag, nej fasen, det var stenhårda tag, på isen.

Du spelade i Leksands IF på den tiden. Vilka är dina minnen av Leksand?

- Äh, det var mest slagsmål. Tommy och Christer Abrahamsson och Ivan Hansen härjade till och med på träningarna, minns "Ante" och skrattar gott åt eländet.

Efter att JVM-guldet bärgats möttes spelarna av en hel del uppmärksamhet vid hemkomsten. Dalainslagen i "Småkronorna", leksingarna "Ante" Björklund och Ove Pettersson, syntes ofta i dalapressen. Och fattas bara...

- Vi fattade nog först när vi återvänt hem, hur stort det var att vi vunnit guld.

- Vi var obesegrade i turneringen och välförtjänta mästare, understryker "Ante" Björklund.

Om du jämför hockeyn i dag mot på din tid, vilken är största skillnaden?

- Vi hade en större lagkänsla. I dag handlar det bara om pengar.

- Det är även för många importer. Handelsresande hockeyspelare är inget att bygga ett lag på i längden.

- Jag tror inte att det är någon fara för hockeyns överlevnad. Men det är dumt att man inte släpper fram fler juniorer ur rekryteringssynpunkt.

Visdomsord från en framgångsrik före detta junior. En unik sådan - som en av få innehavare av ett JVM-guld.

Mer läsning

Annons