Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Glad att jag går på smärtstillande"

Annons

Det var snart en månad sedan som Louise Haaga ramlade av sin häst under en hopptävling på hemmaplan. Den sista dagen av Strömsholmstävlingarna red Louise sin häst Gazzous, en av hennes sju hästar som hon tävlar med.

Gazzous fick en bom mellan benen och Louise föll. Hon landade på ena sidan av nacken och slog sedan ryggen i marken.

Det som först bara tycktes vara en kraftig hjärnskakning var i själva verket tre frakturer och flera brutna revben. Två av frakturerna är på bröstben fem och sex och den tredje är en spricka på skallbasen, precis ovanför halskotan.

-Jag är förbannad över att jag missar de svenska mästerskapen, sa Louise Haaga till tidningen tidigare, på tal om att hon inte kunde deltaga i SM som skulle avgöras veckan efter olyckan.

Fortfarande, en månad senare, ligger Louise Haaga till sängs, nu hemma på Skästagård utanför Västerås. Hon är svårt skadad.

-Jag får inte vara uppe mer än 15 minuter åt gången och jag är tvungen att ha halskrage på mig jämt. När jag duschar är jag till och med tvungen att byta till en annan krage.

Det är inte första gången som Louise Haaga är allvarligt skadad. För tre år sedan gick hennes ena knäskål ur led. Hon genomgick då en operation.

- Läkarna sa att jag aldrig skulle kunna sitta på en hästrygg igen.

Men det har vi fått se henne göra.

Optimist ut i fingerspetsarna som Louise tycks vara tror hon själv att hon ska kunna tävla igen redan i början av september.

-Det var nog meningen att jag skulle varva ner litegrann. Jag har jättesvårt för det annars, säger Louise Haaga nyktert, men tillägger att hon är glad att hon äter smärtstillande så att hon blir lite lugn:

- Annars hade jag nog haft panik.

Men hon menar att det var lite dålig "timing". I början av juni, precis före olyckan, tog hon och hennes man över gården. De har 30 egna hästar, varav Louise tävlar med sju. Nu när Louise är skadad får de träna på löpband.

Och det är inte bara hästarna som hon behöver komma tillbaka till. Louise är både tränare, rid- lärare och ryttarinna.

-Hästarna och ridningen är precis hela mitt liv; mitt yrke, min hobby och min fritid.

Ändå lyckas hon få sitt nuvarande tillstånd att låta som en bagatell och hon verkar inte det minsta rädd för att sätta sig på en hästrygg igen.

- Hade det inte varit för mina kunskaper i mental träning så hade jag aldrig låtit så här positiv.

LYNDA LUNDIN

Mer läsning

Annons