Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett förlorat guld

Annons

Det blev ett stycke svensk idrottshistoria, men Anders Södergren, Mathias Fredriksson, Per Elofsson eller Jörgen Brink hade knappast velat bli en del av den.

Allra minst Jörgen Brink.

För det som skulle bli Sveriges första stafettguld på 13 år blev i stället ett brons då Norge tog hem stafetten i skid-VM, före Tyskland.

Och för en 28-åring från Delsbo blev det hela ett smärtsamt bevis på hur grym idrotten kan vara i sina värsta stunder. När Jörgen Brink äntligen kom i mål var det efter kanske skidhistoriens största genomklappning för svensk del.

- Jag kommer inte ihåg så mycket, bara att det svartnade för ögonen och till slut var det enda som gällde att försöka ta sig i mål.

Den mentala och fysiska tröttheten kunde knappast vara mera tydlig. I målområdet ville inte benen bära honom, med hjälp av förbundskaptenen Per-Erik Rönnestrand och svenska läkaren Mats Carlén, leddes han bort från platsen han garanterat vill göra allt för att glömma.

- Han var helt slut och hade mjölksyra upp över öronen, sade Mats Carlén till TT.

Det som började så bra för svensk del slutade i ett fiasko. Förstemannen Anders Södergren växlade över som fyra, drygt 20 sekunder bakom ledande USA men med värsta konkurrenterna Norge bakom och Tyskland ungefär lika.

Mathias Fredriksson såg ut att lägga grunden för en svensk seger när han gav Per Elofsson 25,5 sekunders ledning mot Norge. När sedan Per Elofsson klappade Jörgen Brink i ryggen, skilde tio sekunder till tvåan Ryssland.

Allt gick också enligt planerna, med 2,8 km kvar av det fyra mil långa loppet hade Brink 20 sekunders försprång före Ryssland - en evighet i skidvärlden - och 22 sekunder till norrmannen Thomas Alsgaard.

Men med blott 1,5 km kvar förlorade svensken all styrka, när Axel Teichmann och Thomas Alsgaard tog sig förbi fanns heller ingenting att uppbåda.

- Det bara small till och jag kunde knappt stå på benen, det hände i princip inom loppet av ett par hundra meter. Man har ju varit trött tidigare i lopp men aldrig upplevt något sådant här.

Blev du mentalt stressad av vetskapen att de andra jagade dig?

- Det är klart att det är lite stressande, men det kändes ändå lugnt och fint tekniskt.

I stället blev det en spurtstrid mellan Norge och Tyskland med Thomas Alsgaard som vinnare, 0,2 tiondelar före Teichmann.

När Jörgen Brink gled in i mål, 16 sekunder senare, var det utan någon glädje alls.

Ett par timmar senare satt han på presskonferens, ett par kilometer från skidstadion, och försökte ge ord åt det ofattbara.

- Nu är man ju grymt besviken, jag har ont i huvudet och det känns inte bra just nu. Man känner sig lite så att man sumpar för de andra grabbarna som gjort ett sådant bra arbete, men livet går väl vidare.

Samtidigt reste han sig upp från podiet, för att vandra ut till en befriande tystnad utan frågor om det som skett.

Kvar bredvid honom satt guldmedaljören Thomas Alsgaard. Blott 30 centimeter skilde de båda åt, men i känslor denna tisdagseftermiddag var det en avgrund. (TT)

TOBIAS ÖSTERBERG

Mer läsning

Annons