Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Erik räddade bronset till Mora

Annons

Barnbarnet Erik Eriksson gjorde en mycket fin sistasträcka på SM-stafetten i Idre, och räddade ett brons till sitt IFK Mora.

Det är inte första gången IFK Mora tar medalj i en SM-stafett. Och visst talade Moraledarna före tävlingen om chansen att ta en medalj. Men med flera av klubbens toppnamn på långloppsvärldscup, var chanserna till medalj rätt begränsade.

Den uträkningen verkade dock inte Morakillarna ha hört talas om.

Niklas Karlsson på första sträckan körde som om han hade eld i baken, och spurtbesegrade Åsarnas Fredrik Persson in mot växlingen. Då hade han guldaspiranterna Östersund 8,7 och Umeå 18,9 sekunder bakom sig. Umeå, vars startman Lars Carlsson faktiskt tappade skidan.

- Och det såg jag, bekänner Niklas.

- Jag låg strax bakom honom, då bindningen löste upp. Han fick lov att vända och hämta skidan.

Några tankar på att vänta in Lasse hade ingen i gänget. Det blev högsta möjliga fart istället. Då hjälpte det inte att Umeås andralags startman Anders Högberg gick upp i täten och försökte bromsa gänget.

På andrastäckan var det "hemmahoppet" Håkan Nordbäck som fick ge järnet.

Mot en heltänd Per Elofsson hade han naturligtvis ingenting att sätta emot. Redan vid varvningen var Per ikapp trion Nordbäck, Östersunds Anders Södergren och Åsarnas Stefan Dahlsten.

I infarten till varvningen körde Per fel och kom efter igen. Men i uppförsbackarna från stadion tryckte han gasen i botten och både körde ikapp, om och ifrån de andra tre.

- Det var omöjligt att hänga på. Men Anders Södergren hade jag inga större problem att följa, säger Håkan.

Så småningom körde Håkan även om Södergren, och kunde växla som tvåa, drygt 15 sekunder efter Elofsson men halvsekunden före Södergren och, vilket kanske var viktigast, drygt 22 sekunder före Åsarnas Dahlsten, som kroknat på slutet.

På sista sträckan hade det nu varit normalt för IFK Mora att stoppa in Henrik Eriksson eller möjligen Staffan Larsson. Men båda dessa "avslutare" hade valt att åka på långloppsvärldscup istället. I det läget blev det 22-årige Erik Eriksson som fick chansen.

Mot Östersunds slutman Thobias Fredriksson hade han inget att sätta emot. Honom fick han släppa redan från början. Men det gällde att försöka hålla undan för Åsarnas Johan Olsson, som blev trea på herrarnas 15 kilometer.

- Jag valde att försöka köra mitt eget tempo hela loppet. Jag ville inte ta risken att bli stum. Men jag hörde av rapporterna att Johan närmade sig bakifrån, berättar Erik.

Efter första femkilometersslingan hade Johan plockat in tio sekunder på Erik. Och i uppförsbackarna från Stadion knaprades ytterligare meter för meter in.

- Jag hörde att det blev både sju och fem sekunder. Men jag låg på mitt max, och väntade bara att Johan skulle komma i kapp, säger Erik.

Efter sista uppförsbacken var det bara tre sekunder kvar. Erik öste för vad han var värd utför och tog ut sina absolut sista krafter. Väl ute på upploppet var avståndet fortfarande tre-fyra sekunder.

- Men jag hade inga krafter kvar. Jag stakade vad jag orkade, men trodde aldrig att det skulle hålla. Jag hörde Johan närma sig bakifrån.

Men Johan var nästan lika trött. I mål var det fortfarande Erik som var först - 1,3 sekunder före Johan.

- Häääärligt, jublade största delen av publiken, funktionärerna och hela Moragänget, som fanns på plats.

Då hade redan en första spurtstrid bjudits publiken. En strid där Östersunds Thobias Fredriksson besegrat Umeås Jörgen Brink med 6,3 sekunder efter att ha kommit ikapp mindre än två kilometer från mål.

Men Östersunds firande drunknade i jublet över Moras brons. Och den stora hjälten för dagen blev Erik "Lill-Nisse" Eriksson.

Grattis "Mora-Nisse" till en så duktig dotterson.

LARS-ERIK MÅG

Mer läsning

Annons