Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En sport för hushållskassan

Annons

- Är det inte min tur snart, undrar Martin.

Han var blixtsnabb med att kränga på sig overall, hjälm och nackskydd medan pappa Björn preparerade sin yngste sons gokart för kvällens träningspass på banan i Amsberg, norr om Borlänge.

Nu står Martin och stampar och vill ut på banan fortast möjligt. Mamma Maria gör vad hon kan för att lugna sin hete son.

Det är hit till Amsberg gänget med gokartåkare från Västerbergslagen måste ta sig för att få utvöa sin sport.

- Det var tio år sedan vi började, berättar Björn Sandin. Det var vi och vår grannfamilj Helldén hemma i Sörvik som satte i gång.

- Sedan 70-talet hemma i Värmland har jag har nog alltid haft oljiga fingrar, säger Björn med ett gott garv.

En del satsar på golf, andra på sommarstuga eller utlandsresor.

- Det här har blivit grejen i vår familj, konstaterar trebarnspappan Björn Sandin.

18-årige Robert, 16-åriga Anna och så 8-åringen Martin kör alla tre även om de båda äldsta syskonen förmodligen gör sin sista säsong.

- I den här sporten kommer man till ett vägskäl. I dom klasser vi är med i klarar man sig på en vanlig hushållsbudget men ska man satsa på elitnvå är det väldigt stora pengar det handlar om, förklarar Björn.

En väg som ibland leder ända fram till drömmålet F1.

Björn Sandin konstaterar att man nu klarar en säsong på vad en Mallorca-resa skulle kosta för familjen, alltså cirka 30 000 kronor. Då ingår 10-20 träningsresor till Borlänge och ett stort antal tävlingar i den mellansvenska serien.

- En gokart kan man få för vad en EU-moppe kostar, påpekar Björn.

- Det går att tävla i stort sett varje helg från april till oktober, förklarar Stig-Ove Helldén, pappa till Joakim och Malena.

"Jocke" har slutat men 15-åringen Malena kör på.

Bland entusiasterna från Västerbergslagen finns också ett antal äldre förare, som kör i den relativt nya klassen Sport 2000, tänkt för de lite mer avancerade "hobbyåkarna" över 25 år.

Johan Lantz från Söderbärke, bröderna Stefan och Christer Nyholm från Grängesberg och Hans Hildensjö från Smedjebacken håller till i den klassen.

Johan och Hans kommer susande över rakan med de ettriga 125-kubiksmotorerna på högvarv. Det går riktigt, riktigt fort, säkert det dubbla jämfört med vad minstingen Martin Sandin presterar. Hans motor är nämligen så preparerad att det inte får gå snabbare än 55 kilometer i timmen.

Eftersom reglemetet är strikt och motorerna de samma får förarskickligheten stor betydelse inom karting.

- Det är viktigt att hitta rätt med inställningarna på bilen för att få ut mesta möjliga. En duktig förare och en bra mekaniker är en vinnande kombination, säger Björn Sandin.

I varje klass finns en undre gräns för vad bil med förare får väga. Den som ligger under den gränsen tvingas montera blyvikter på bilen.

Precis som i nästan all annan motorsport gäller det att ha så bra däck som möjligt för att kunna konkurrera.

Enligt Sandin är det normala att en omgång däck används i tre till fem tävlingar.

- Ett fåtal köper nytt till varje race. Man kan lite grovt uppskatta att en omgång däck kostar ungefär som tre plattor med öl.

Björn Sandin ler igen och med den nya jämförelsen med vardagliga ting vill han återigen understryka att det går, låt vara med vissa smärre uppoffringar, att köra gokart på hushållskassan.

TORBJÖRN SVENSSON

Mer läsning

Annons