Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sponsorn tar över

Henrik Öijer, ordförande i Falu CK – åsnan mellan hötapparna.
Ska cyklisterna köra i sina klubblag eller i rena sponsorlag?
Det är något av en ödesfråga för svensk cykel. Målet är internationell konkurrenskraft.

Annons

I år hade Falu CK ett juniorlag på fem cyklister som sponsrades av Cyclesport.se.

– Junisarna har haft bättre sponsring än många av elitcyklisterna. Utöver det så har de fått hjälp med annat kring själva cyklingen och fått prova på att tävla utomlands.

Inför 2012 är läget ett annat då samarbetet med Falu CK är avslutat. Det gör att sponsorn bildar ett eget lag.

Vilka cyklister som försvinner är definitivt klart den 15 december då transferfönstret stängs. Joakim Stoor går upp i elitklassen och Marcus Ottosson blir kvar i Falu CK. Frågetecken finns för trion Linus Andersson, Jonathan Nilsson och Fredrik Carls.

Även om Henrik Öijer inte vill hålla med om att han känner sig som åsnan mellan hötapparna är dock känslorna delade.

– Som cykelfantast hoppas jag att juniorerna får bästa möjliga förutsättningar för sin satsning. Som klubbordförande vill jag att alla ska representera Falu CK. Men cyklisterna gör som de själva vill.

För Henrik Öijers klubb blir det hur som helst ett juniorlag även kommande säsong.

– Vi har tre cyklister som i år tävlat i 15-16 och som går upp i juniorklassen och de satsar hårt.

Ambitionen i klubben är att den ska ha lag i elit-, dam- och juniorklassen kommande säsong.

När det gäller chansen för cyklisterna att mäta sig i internationell konkurrens är möjligheterna små, som ofta strandar det på ekonomin.

– Juniorerna och damerna har observationslopp där förbundskaptenerna tar ut några cyklister som får tävla i någon internationell tävling.

Där är konkurrensen hård.

Vad kan man göra för att höja statusen på svensk cykel?

– I dag utvecklas inte cyklisternas taktiska kunnande. Det är för få som tävlar och för stora lag i de små klasserna, junior- och damklassen. Det skulle behövas större klungor så de får lov att använda taktik mer. Nu kör man mer på kapacitet och vinner på att man är fler men kanske inte alltid bäst.

– Sedan när man kommer utomlands och tävlar mot 200 cyklister som är jämnstarka då blir det en helt annan sak. Då kommer de lätt lite i skymundan.

Som en dellösning skulle Henrik Öijer vilja se att lagen begränsades i antal cyklister.

– Tidigare var det så, i alla fall i Sverigecupen i herrklassen, att det bara fick vara åtta cyklister i ett lag. En sådan begränsning, säg fyra-fem, åtminstone i dam- och juniorklassen. Då får vi inte de stora lagen. Helst skulle jag vila ha det i herrklassen också men där är läget inte lika akut.

Annons