Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Somalier och sorgeliga svenskar

Annons

Jag brukar handla mat där även ett antal somaliska flyktingar handlar. Med dem känner jag en ständigt växande irritation. Med dem, men också med mig själv. Med dem för att de inte talar svenska och mig själv eftersom jag är för blyg för att ta kontakt. För hur mycket har de inte att ge!

De vördnadsbjudande gamla, de storögda, livliga barnen, de stillsamt grälande föräldrarna, de bortkomna yngre kvinnorna som undviker ögonkontakt, männen som försöker handla med manlig värdighet.

I stället läser jag om dem. Landet, de olika stammarna, sederna, konflikterna och vad de flyr ifrån.

Sen irritation över svenskar, kanske inte många men högljudda, som vill neka dessa människor att komma hit för att de tycker att det kostar för mycket av deras kära pengar att hjälpa.

Vi behöver de här människorna mycket mer än vad ni tror. Kanske kan de hjälpa oss minnas att det finns andra värden än pengar. Att ni dessutom vill hindra dem från att återförenas med sina anhöriga här hos oss, bevisar bara hur sorgeliga vi har blivit.

Hasse T

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons