Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Snabba spel den stora boven"

"Jag tar en Lördagsgodis för 200 kronor också", säger jag när jag står i kassan på tobaksaffären för att lämna in veckans Stryktipskupong.
– Vinner du nåt på det där? frågar killen i kassan.

Frågan får mig att fundera. Svaret är ju att nej, mina satsade hundralappar ger som bäst någon femtiolapp tillbaka. Varför fortsätter jag då med detta? Förmodligen för att jag resonerar som många andra gör – om man inte är med så kan man inte heller vinna, en mening som ett stort spelbolag använder som slogan. Fast på engelska.

Under arbetet med den här artikelserien är det flera saker som återkommer. Berättelser om hur det börjar med Stryktipset i tidiga tonåren (på den tiden som det inte var 18-årsgräns) och hur spelandet fortsätter till sportspel via nätet och eskalerar via nätpoker och/eller nätcasinon.

De som jag har intervjuat säger en och samma sak. De snabba spelen och tillgängligheten är den stora boven.

Eftersom jag själv spelar och ser spel som en stor hobby så känner jag igen mig i inledningarna av berättelserna. Jag började också tippa på Stryktipset i tidiga tonåren och det är sällan som jag ser en fotbollsmach utan att ha lagt ett eller flera spel på matchen.

Men när de allra flesta, däribland jag själv, lyckas hålla spelandet på hobbynivå, är det några som får problem. Och mycket talar för att de kommer att bli fler i framtiden.

Flera av de som jag har intervjuat berättar om hur de tappade kontrollen och respekten för pengar. Och för att kunna betala av sina lån så spelar de ännu mer. Det blir en ond spiral som får stora konsekvenser, både för spelmissbrukaren själv och för de anhöriga.

Landstinget Dalarna tror att de kommer att behöva specialister på just spelmissbruk i framtiden. I dag är det ett tiotal personer i Dalarna per år som söker hjälp via landstinget för sitt spelmissbruk. Sett till forskningen, att omkring tre procent av befolkningen har problem med sitt spelande, borde den siffran vara betydligt högre.

Som sportintresserad är det svårt att värja sig för den aggressiva reklamen. För några veckor sedan rapporterade TT att pengarna som läggs på spelreklam i Sverige har ökat från 805 miljoner kronor 2004 till 2,9 miljarder kronor till och med oktober i år.

Detta märkte jag efter att ha intervjuat Dalkurds tränare Andreas Brännström (se artikel här intill) och googlade honom för att dubbelkolla vilka lag han har tränat tidigare. Jag hamnade på en fotbollssajt och fick direkt klicka bort två popupfönster där jag hade dirigerats vidare till spelsidor.

Om någon läsare har någon ny infallsvinkel i den här frågan, kontakta gärna mig. Känslan är nämligen att jag, efter att ha lagt ner massor av tid och skrivit sex artiklar (plus den här krönikan) om ämnet, fortfarande bara har skrapat lite på ytan gällande problemet med spelmissbruket – det osynliga missbruket.