Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slut i rutan efter 46 år för Gunilla Nilars

Som 21-åring klev hon in i tv-huset på Gärdet för att testa om vingarna bar. Det gjorde de, dessutom med en oanad lyftkraft.
Som projektledare har hon staplat tv-succéer på hög, men när Måns Zelmerlöw avslutade årets Allsång på Skansen var det också ett avslut för henne efter 46 år på tv.
– Alla frågar hur det känns och mitt svar är att jag inte riktigt vet än. Jag har ägnat all tid på sistone åt att flytta så än har jag inte hunnit känna efter, säger Gunilla Nilars med rötterna i Ludvika.

Annons

Söndagsöppet, Måndagsbörsen, Expedition Robinson, Melodifestivalen och – förstås – Allsång på Skansen. Program som är inskrivna i tv-historien, som vunnit tittarnas hjärtan, som varit välproducerade ner i minsta detalj och som gemensam nämnare har haft Gunilla Nilars.

– Tänk att tillbringa dagarna med att lyssna på musik och se tv-program. Jag kan ärligt säga att jag aldrig haft en tråkig dag på jobbet, säger Gunilla Nilars.

Då väger hon också in de negativa sidorna.

– Visst har det också varit slitigt med långa dagar, helger och sena kvällar för att inte säga nätter. Men ändå har det alltid varit en kul och spännande tillvaro.

Eftersom hennes insats i tv-kulisserna spänner över en lång tid, har utvecklingen förändrat hennes sätt och förutsättningar att jobba. Och då handlar det inte bara om de ständigt nya möjligheter som tekniken erbjudit.

– Förr fick man själv sitta i tv-huset och hitta på nya program från grunden. Numera jobbar man ofta med utomstående produktionsbolag och programformat som köpts in. Men även då kan man påverka och anpassa programinnehållet inom den struktur som formatet har.

Det program som hon kanske allra mest förknippas med är den omåttligt populära långköraren Allsång på Skansen. Hon har producerat programmet sedan 2004 och har kunnat räkna in runt två miljoner tittare varje tisdagskväll. Samt ständiga helsidor i kvällspressen och eviga debatter om att programmet har ändrats för mycket eller för lite.

Om allsången är det stora flaggskeppet i Gunilla Nilars armada av program finns ett annat och betydligt mindre, närmast en jolle i sammanhanget, som hon gärna nämner. Det är Student 92 där hon utgick från en gymnasieklass och sedan med jämna mellanrum följt vad som sedan hänt med eleverna.

– Det är lite svårt att släppa och vem vet, om tio år vaknar jag kanske till liv igen och gör en uppföljning, om jag får.

Av hyllningarna vid torsdagens avtackning att döma lär det inte bli några problem. Lovorden alltifrån högsta chefen Eva Hamilton ner till hennes närmaste arbetskamrater var många och långa.

– Skönt att kunna höra dem. Sånt brukar ju sägas på begravningar, säger hon och skrattar.

Annars har den nyblivne pensionären haft fullt upp med flyttbestyr på sistone när huset på Lidingö lämnats till förmån för en lägenhet, även den på ön. Men trots alla år i Stockholm är det ändå inte "hemma" för henne.

– Nej, när jag är i Ludvika är jag hemma på riktigt även om det inte blivit så ofta. Men när jag är där hälsar jag på vänner och spelar golf på Hagge. Som tur är finns det en stor Ludvikakoloni i Stockholm som jag träffar ibland, säger Gunilla Nilars.

Senast det skedde var i april hemma hos Ulf Spendrup som också bor på Lidingö. Då strålade det gamla kamratgänget från Ludvika och Grängesberg med omnejd samman för en trevlig kväll, bland dem mästerkocken Gunnar Forsell som fick ta hand om maten.

Den som skötte underhållningen och höll i trådarna som projektledare var, just det, Gunilla Nilars.