Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lasse Sohlström, Avesta

Har erfarit att min gamle vän och arbetskamrat Lasse Sohlström har gått till den sista vilan. Tyvärr kunde jag inte av hälsoskäl delta vid begravningen. Vill dock dela med mig några minnen och tankar som Lasses bortgång väcker.

Annons

Jag kom i kontakt med Lasse när jag fick Avesta jernverks uppdrag att organisera en ny försäljningsavdelning där företagets spetsprodukter skulle ingå. Snart insåg jag att Jernverket, i sitt elektrodprogram, hade en guldgruva, något man tyvärr inte lyckats förmedla till marknaden. Jag fann snart att man i Lasse hade en stjärna och vi började kläcka idéer om hur vi skulle få fart på försäljningen.

Vi fortsatte att täcka in världen, och överallt gjorde Lasse succé. Vi inbjöds bland annat till världens största svetsutställning som hölls i Hangzhou, Kina. Där hade vår monter placerats främst vid ingången till hallen. Lasse demonstrerade och pratade. Kön var så lång att man placerade ett par uniformerade vakter där.

Efterhand anställde vi svetsspecialister och gjorde avtal med lagerförande företag även i andra länder runt vår värld och jag insåg att vi var tvungna att bygga en ny fabrik för att klara det ökande tonnaget. Företagsledningen beviljade det hela, och snart stod en helt ny anläggning klar med en utrustning som i flera avseenden var unik. Vi blev världsledande både vad det gällde kvalitet, tonnage och lönsamhet.

Till sist ett exempel på Lasses goda humör och snabbhet i repliken som firade triumfer i många sammanhang. När vårt SAS-plan hade landat i Bangkok, sade den norska kaptenen. Nu har dere varit med om en helt automatisk landning. Jag har överhuvudtaget inte rört vid spakarna. Då kom, ljudligt, från Lasse: Det var väl en himla tur de då. Folk som hörde det jublade och skrattade hjärtligt.

Kära minnen som kommer att följa mig resten av mitt liv.

Kjell Berglund

Mer läsning

Annons