Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lasse Fredriksson, Ludvika

/

Spelmannen Lasse Fredriksson från Ludvika har avlidit i en ålder av 67 år.
Han sörjs av kusiner och vänner i alla åldrar och hans tidiga frånfälle har väckt förstämning långt utanför hembygden.

Annons

Lasse fostrades till spelman av sin farbror Henry men blev hans motsats. Henry var kraftfull och dominant. Lasse blev lyhörd och följsam. Tillsammans med likasinnade sökte han upp glömda spelmän som Telning Gustaf, Janerspojkarna, Ekor Anders, Gustaf Rosén och Göbergs Johan.

En vårdag styrde han sin Volvo Duett till Evertsberg där Ekor Anders bodde intill Vasaloppsspåret. Anders var inte hemma, men vi väntade. Så kom han lugnt vandrande på stigen, det var i maj och Ekor Anders sa att det var så mycket att se och iaktta.

Bäckarnas flöde, blommornas knoppning och vårfåglarnas ankomst. Lasse var av samma virke. Lyssnande, iakttagande, väntande.

När vi gick i skolan dök han upp på måndagsmorgonen med barr på tröjan efter en vaknatt med tjäderspel vid en myrkant.

Nästa måndag var det kattugglor som fångat hans intresse och lämnat floran i håret och från köksfönstret på Skyttegatan följde han senare nötväckan som på starka fötter kilade längs med björkstammen ute på födojakt.

Simon Persson var 12 år när han fick Lasse som lärare. "Han såg mig som jämställd från första stund och jag fick följa med på små stämmor runt om i bygderna".

Lasse hade stora och små elever och beskrev verksamheten med orden ”Jag tvättar gamla uttjatade låtar i ungdomens källa” och nämnde ”Lille katt” som favorit. ”Farmors brudpolska” förenklade han för sina yngsta elever och döpte till ”Farfars brudpolska”.

Lasse lämnade jobbet på Spendrups bryggeri för att bli spelman på heltid, en tillvaro som lystes upp av en kvinna som dock fick Lasse att sälja huset för att bekosta hennes mors operation.

Så försvann pengarna, kvinnan och mörkret föll. På vintern stängdes elen av. Stearinljusen tog slut. Han bad aldrig om hjälp men trofasta vänner erbjöd honom. Lasse Fredriksson unnade sig en rök, en fiol och vid tjäderspel en granrisbädd.

Vi andra, kyliga och tröga, förunnades att möta en Gud till spelman förklädd.

Thomas Fahlander

Mer läsning

Annons