Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jan-Erik Lind, Smedjebacken

Vår pappa Jan-Erik Lind avled den 18 januari efter en kort tids sjukdom. Han blev 71 år gammal.

Annons

Pappa föddes i Töre i Norrbotten i maj 1946. Här växte han upp i masmästare Erikssons gamla bostad med forsens vatten brusande utanför fönstret. Som barn besökte vi Töre på somrarna tillsammans med pappa för att hälsa på farfar. Pappa tog då med oss på fisketurer i Rubens eka för att meta abborre, och till myrarna för att plocka hjortron. Han tog med oss till Töre camping för att bada. Själv satt han alltid på stranden. Vi har nog aldrig sett honom ens doppa tårna. Men han älskade att vara i solen.

I slutet på 60-talet flyttade pappa till Umeå för att läsa till lärare. Det var nog här det politiska intresset vaknade på allvar. Här satte han sin förstfödde son i barnvagnen för att demonstrera mot Vietnamkriget. Det skulle börjas i tid. I vårt hem har vi alltid diskuterat samhällsfrågor. Pappa har pratat med oss om vikten av solidaritet och rättvisa, om att ifrågasätta sina egna fördomar och om att stå upp för det man tror på. De sista åren var pappa engagerad i Miljöpartiet och han var väldigt stolt över det.

I början av 70-talet gick flyttlasset till Smedjebacken. Här har pappa jobbat som lärare, studierektor, näringslivschef och rektor. Han var även fackligt engagerad. Pappa var mycket sportintresserad, framförallt av hockey och han har varit både ungdomstränare och ordförande i hockeyklubben. Men han var också grym på att kicka boll.

Pappa hade fem barnbarn som han brukade roa genom att trolla fram pengar ur öronen. Framförallt var de minsta barnbarnen oerhört imponerade vilket gladde pappa storligen.

Den sista tiden i livet var pappa på Cypern. En fin plats där han tyckte mycket om att vara. Han blev på kort tid väldigt sjuk och somnade in innan vi kom fram. Vi åkte till Cypern för att ta hand om honom, och där reste vi i hans fotspår under några dagar. Satt i solen på hans balkong, fixade med hans saker och ordnade med pass och kläder till hans sista resa hem till Sverige. När vi lämnade Cypern gick solen ned över himlavalvet, och där uppe bland molen brann ljuset med ett gyllene, magiskt sken. Det var så vackert.

Vi är säkra på att du lämnade Cypern tillsammans med oss, pappa. Du gick in i ljuset. Vi åkte hem med minnet av dig i våra hjärtan.

Dina barn Anton, Axel och Agnes

Mer läsning

Annons