Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ljusglimtar i höstmörkret

/

Annons

Så var vi där igen. Och fort gick det. De somrigt djupgröna björkarna hade plötsligt en morgon fått en massa gula blad som vinden snabbt började slita ner.

Det är bara att acceptera vare sig man vill eller, som jag, inte vill. De varma sköna sommarkvällarna är historia. Den årstid som hör Morrisey, Walker Brothers och Warren Zevons sista skiva till, är här igen.

Gränser passeras, ibland tydligt, ibland omärkligt som tiden kan göra. För det mesta smyger den fram utan att den märks. Sedan kommer en kontrollstation i form av en födelsedag, behov av glasögon, ett grått hår eller en snöflinga. Va? Redan!

Då känns det som efter det årliga trolleriet när klockan vridits fram så att en timme försvunnit. Som om tiden gått i smyg utan att man själv varit med.

Även om jag har förmågan att skjuta bort det obehagliga tills eländet är ett faktum, i det här fallet hösten, så hade jag ändå mina onda aningar. Fotbollsäsongen i England hade startat.

Missförstå mig rätt. Fotbollen hör inte till det obehagliga, tvärtom. På vägen mot mörkret och slasket och kylan är den ljuset, det som håller humöret uppe på en anständig nivå tills solen återvänder.

En annan källa till ljus är hockeyallsvenskan. Ibland slumpar det sig så att fotbollens och hockeyns vägar korsas i tv som i onsdags. Att först få se Mora IK och sedan byta kanal och få följa Chelsea i lagens båda bortamatcher var perfekt (även om bara ett av lagen skötte sig).

Visserligen lappade matcherna över varandra, men med hjälp av datorns direktrapportering gick det att ha full kontroll. Plus att radion var på förstås.

Det finns en del som skakar bekymrat på huvudet och ser en smula medlidande ut när jag berättar om sådana helaftnar. Då har jag inte ens nämnt något om halsdukar och matchtröjor och andra självklara tillbehör.

Men det som vissa uppfattar som mild galenskap är en del av min överlevnadsstrategi i mörkrets tid. I den ingår bland annat att följa Moras väg mot kvalserien och Chelseas framfart mot segrar i FA-cupen, Premier League och Champions League framåt vårkanten.

Om det mot all förmodan inte går exakt som jag tänkt mig, finns vid den tiden annat att jubla över. För då har solen återvänt och björkarna på nytt börjat grönska.

Till sist. Förra veckan påstod jag att "Vakna Ingo - du vann" var ett klassiskt Expressen-löp. Fel. Det var en löpsedel från Dagens Nyheter, meddelar förre sportreportern på DN Stellan Kvärre. Han berättar också att den som gjorde löpsedeln var Nic Åslund, sedermera krönikör på Aftonbladet.

Mer läsning

Annons