Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lars, 90, slogs för Hitler

/
  • Lars Krifors visar upp en karta över sitt Ingermanland. Historierna från sitt minst sagt innehållsrika liv har han samlat i två böcker. Nu jobbar han på en tredje.

Han har stridit på tyskarnas sida under andra världskriget, jobbat som uppfinnare på Asea, haft en vågmästarroll i kyrkofullmäktige och varit kommunens revisor.
Få – om någon – i Ludvika kan teckna ett levnadsöde som ens kommer i närheten av det Lars Krifors har varit med om.
Nu fyller krigsveteranen på Finnäset 90 år.

Annons

Att Lars Krifors har mycket att berätta är en underdrift. Hans historier skulle utan större svårigheter kunna förvandlas till en påkostad dokumentärserie i tio delar. Men så har han också skrivit två böcker om sitt liv – En svensk i partisankriget (om åren som soldat) och Det gäller att lyckas (om efterkrigsåren och sitt liv fram till 2001).

Vad vill han då själv ska uppmärksammas när han nu fyller 90 år?

– Jobbet, svarar han snabbt och fyller senare på med ett axplock av det han upplevde som soldat under andra världskriget.

– Jag har tagit fast spioner och mördare och avväpnat ett helt kompani ryssar.

Lars Krifors föddes som Aatu Savolainen i byn Koivula i Ingermanland 1921. Ingermanland, beläget söder om Finska viken samt norr och söder om floden Narva, ingår i dag i Ryssland och styrdes när Lars växte upp av Stalins hårda regim.

Ingermanländarna blev ofta utsatta för förföljelser, Lars fick bland annat se sin far jagas och fängslas och rödarmister, och när Tyskland invaderade Sovjetunionen i juni 1941 var det många som sympatiserade med de tyska trupperna.

Att Lars skulle hamna i armén var dock ingen självklarhet, utan mer ett slags ödets ironi.

Som en följd av kriget blev mat en bristvara och ransoneringskupongerna räckte knappast. Den då 20-årige Lars sökte sig till en tysk enhet för att höra om det fanns något arbete som kunde omsättas till mat. När tyskarna blev varse att han kunde prata tyska placerades han, mot vad han hade tänkt sig, i armén.

Under kriget hade Lars en rad befattningar, bland annat som soldat vid östfronten, kompanikock och telegrafist. Trots både bomber och kulregn klarade han sig från livshotande skador och när tyskarna i krigets slutskede drog sig tillbaka förflyttades Lars till Finland och den finska armén.

I Finland deltog Lars i striderna på Karelska näset som signalunderofficer. På hösten 1944 blev han hemförlovad och fick jobb som maskinmontör i Helsingfors.

Knappt ett år senare skulle han dock tvingas fly när den finska polisen blev varse om Lars bakgrund och ville skicka honom till Sovjetunionen. Efter flykten, som likt det bästa filmmanus innehöll en rymning från ett sjukhus och en stormig färd över Bottenviken, hamnade Lars i Sverige.

Efter ett par månader i flyktinglägret Ingels utanför Rättvik kom Lars sommaren 1946 till Örebro, där han fick jobb som ingenjör på maskinfirman AB Alona.

Fyra år senare, när Sverige började importera maskiner från Tyskland i stället för att konstruera egna, fick företaget problem och Lars fick genom en kontakt jobb på ritkontoret på Albin Hagströms dragspelsfabrik i Älvdalen.

Efter mindre än ett år på dragspelsfabriken uppstod kontroverser med chefen och Lars sökte sig till Asea i Ludvika, där han fram till sin pensionering 1984 jobbade som maskinritare och uppfinnare.

Bland de många uppfinningar och patent Lars är upphovsman till finns bland annat en spinnmaskin och ett motstånd som saknar induktivitet.

Efter pensioneringen tog sig Lars an ett antal förtroendeuppdrag, bland annat valdes han 1988 till kyrkofullmäktige för Bopartiet. Under nio år hade han rollen som vågmästare och när det blev röstning gick förslaget som Lars stödde alltid igenom med en rösts majoritet.

Lars var under en period även revisor för kommunen och räddningstjänsten.

Nu har han trappat ner något, men som alltid har han något på gång.

– Jag håller på och skriver en barnbok som handlar om mig när jag var barn. Men jag behöver hitta en bra illustratör.

Historierna från barndomen är – givetvis – många. Men det är en helt annan historia...

Mer läsning

Annons