Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De minns fabriksåren vid CTH

/
  • Under årens vid CTH hann Anna-Lisa Nilsson med att leverera huvudbonader för såväl civil som militär funktion.
  • Boken

Anna-Lisa Nilsson har varit i hatten ett helt yrkesliv.
Detta då hon i drygt 50 år arbetade vid CTH Ericssons hatt- och mössfabrik i Borlänge.
– Det var en arbetsplats utöver det vanliga, berättar Anna-Lisa vars yrkesminnen delvis ligger till grund för en kommande bok om den kvinnligt dominerade arbetsplatsen.

Annons

Anna-Lisa Nilsson vara bara 17 år då hon 1937 blev anställd vid CTH Ericssons hatt- och mässfabrik i Borlänge, en konfektionsindustri med då omkring 200 anställda varav de flesta kvinnor. Anna-Lisa hade dock redan då viss yrkeslivserfarenhet.

– I två år hade jag arbetat som cykelbud vid Telegrafstationen i Borlänge, men jobbet vid CTH kändes bättre, även om jag fick gå som elev det första halvåret. Att arbeta vid CTH var eftertraktat av många, berättar Anna-Lisa som minns att hennes veckolön då låg på 7 kronor och 40 öre.

CTH startades av Carl Teodor Ericsson men drevs under Anna-Lisas tid där av Nils E Carlsson vilken beskrivs som en drömchef.

– Han var fantastiskt snäll och vänlig och alltid mån om oss som arbetade där.

Däremot fanns vid CTH också en verkmästare som kanske inte var särskilt timid av sig.

– Nej, det var en hård och grinig en. Om vi någon gång pratade med varandra på jobbet så kom han direkt och sade till oss att vara tysta och arbeta. Men den verkmästaren fick till sist sluta, minns Anna-Lisa.

Vid lunchtid gick CTH-arbetarna till matsalen där de värmde sina matdosor i fabrikens ångskåp.

– Där värmde vi också vårt kaffe som vi hade i sockerdricksflaskor.

CTH bestod vid den här tiden av två avdelningar, hatt- och mössavdelningen, där Anna-Lisa arbetade, samt pälsvaruavdelningen.

– Nog har jag sytt en och annan mössa och hatt allt, inte minst studentmössor och de så kallade arbiturenthattarna som de blivande studenterna bar fram till dess att de fick sätta på sig sin vita mössa..

Anna-Lisa minns också Borlänge som en väldigt modeinriktad stad.

– Det var det. På helgerna gick folk alltid finklädda och tittade i skyltfönster, och huvudbonad bar man nästan alltid, man som kvinna.

– Över huvud taget var Borlänge väldigt annorlunda då. På Sveatorget fanns en fin park med gräs och blommor och där satt CTH-arbeterskornas män på eftermiddagarna och väntade på att damerna skulle sluta. det var rena lämmeltåget av CTH-anställda genom de stora grindarna som då ledde ut på torget.

Stämningen bland CTH-personalen var god och där fanns också många av Anna-Lisas vänner.

– Vi var ett kompisgäng som arbetade där och höll ihop i vått och torrt och någon osämja mellan oss kan jag inte minnas.

Under årens vid CTH hann Anna-Lisa med att leverera huvudbonader för såväl civil som militär funktion. En stor kund var under krigsåren ttill exempel finska försvaret.

– CTH sydde också uniformsmössor åt poliser, sjöbefäl och åt danska järnvägen. Man var även kunglig hovleverantör och nuvarande kungens studentmössa är tillverkad vid CTH, berättar Anna-Lisa som arbetade vid CTH fram till pensioneringen 1986 och hennes minnen ligger delvis till grund för den bok som Borlängeförfattaren Ann-Louise Ebberstein arbetar med.

Boken har arbetsnamnet "Mössor och människor" och är tänkt att beskriva verksamheten vid CTH samt människorna som arbetade där. Så här långt har Ann-Louise framför allt koncentrerat sig på intervjuer och faktainsamlande, men skrivprocessen är också den påbörjad.

– Jag hamstrar material samtidigt som jag skriver kan man säga. Svårigheten ligger framför allt i att sovra bland alla uppgifter jag fått fram. det är nära nog omöjligt att ge en heltäckande skildring av CTH-fabriken utan boken ska nog mera ses som nedslag lite här och var i historien, förklarar Ann-Louise Ebberstein.

Boken kommer att ges ut på eget förlag och CTH Vänförening har skjutit till en del pengar.

– Men det behövs mer och jag jagar febrilt efter ytterligare bidrag från t ex stipendier och stiftelser. Tyvärr sade sig Borlänge kommun inte ha några pengar alls att bidra med till CTH-boken.

Målsättningen Ann-Louise har är dock att boken ska vara tryckt och klar under 2018.

– Om allt löser sig med pengar så ska det finnas en bok färdig och klar om cirka ett och ett halvt år. Att boken måste göras är i alla fall helt klart. CTH-fabriken är en oerhört viktig del av Borlänges industrihistoria och måste dokumenteras, slår hon fast.

Anna-Lisa Johansson är förstås inte sen med att instämma med Ann-Louise.

– Så är det. Jag är stolt över att ha arbetat vid CTH som verkligen var en arbetsplats utöver det vanliga.

Mer läsning

Annons