Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

1968 års folkskollärarstudenter sågs igen

/
  • På bilden står i bakre raden fr v: Gunilla Lindberg, Bengt Sjöberg, Bengt-Olov Nord (skymd), Sten Svärdström, Bengt Rossbäck (skymd) och Leif Gustafsson. I mitten står fr v: Agneta Englund, Anders Forsberg, Åke Bäck, Anita Wallergård, Bernt Engvall och Ola Larsson. I främre raden står fr v: Eva Larspers, Åsa Ivarsson, Helmi Jönestam, Tomas Jansson och Hans Smeding.

Klass FII2B från gamla folkskollärarseminariet i Falun har träffats igen efter 50 år.

Annons

Man var 17 kamrater som träffades den 2 juni på samma trappa som man lämnade för 50 år sedan. Klass FII2B var de sista folkskollärarna. Man var 23 kamrater som tog examen, två stycken finns inte kvar, och några hade förhinder.

På seminariet som nu är Söderbaumska skolan, guidade rektor Maria runt i lokalerna. Mycket var förändrat men känslan satt kvar. Fastän det var så länge sedan, så bubblade massor av gamla roliga minnen upp. Vissa minnen var gemensamma medan andra var man ensam om. Ornäsbjörken var ett gemensamt minne från en rundtur i Dalarna med lektor Montelius.

Nästan alla bodde i närheten inackorderade i någon familj i omgivningarna, så då tog man en nostalgitripp för att se om husen fanns kvar. En av eleverna, Ola Larsson, bodde tillsammans med fyra kamrater på Blindgatan 48, huset som Carl Larsson använde till barnens skolboende. Nuvarande ägaren visade sällskapet runt.

Utbildningen var tvåårig och gav behörighet att undervisa i hela grundskolan som då höll på att införas. De flesta av studenterna hamnade på ”mellanstadiet” och jobbade där i drygt 40 år.

En del hade raksträcka och trygghet, andra hade många avtagsvägar och krökar för att pröva sig fram. Flera av deltagarna hade avslutat karriären med olika former av vuxenundervisning, SFI och IV-program. De åren var de bästa. Det var så roligt att känna sig behövd.

Vad fick man med sig från seminariet som gjorde att vi trivdes med yrkeslivet? Svaret är inte helt lätt, men kanske finns det i gemenskapen, toleransen och glädjen med varandra under utbildningen. En slags familjär stämning som kanske försvann in i högskolan.

Mer läsning

Annons