Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Skogshistoriker fick se lyckat försök med blädning

Kan det gamla förkättade begreppet blädning komma till heders igen inom skogsbruket?
På Siljansfors försökspark görs ett lyckat försök med just blädning. I torsdags fick deltagarna i Skogshistoriska sällskapets exkursion titta på blädningsytan.
– Intressant, låt de skogsägare som vill, prova det här, sa ordföranden Hans-Jöran Hildingsson.

Blädningen har förknippats med sönderhuggna så kallade tras- och restskogar.

– På skogis fick vi lära oss att blädning var något som okunniga personer höll på med, berättade Krister Karlsson som förestår Siljansfors försökspark.

Sedan många år görs ett försök med blädning vid Siljansfors. Försöksytan som är 60 gånger 80 meter stor gallras, blädas, vart tionde år. Den innehåller alla storlekar av träd.

– De mindre träden står och bidar sin tid.

Krister Karlsson förklarade att den årliga tillväxten de senaste tio åren varit 9,5 kubikmeter per hektar.

En av deltagarna i exkursionen, Åke Johansson från Småland, undrade vad avverkningskostnaden blir per kubik, men det ville inte Krister Karlsson svara på.

– Blädningen kan vara intressant för enskilda skogsägare men det är knappast någonting som får genomslag i stor skala, sa Krister Karlsson.

Lars Henriksson från Malung funderade på om systemet med blädning kan vara ett sätt att bevara nyckelbiotoper fast det avverkas i skogen.

Krister Karlsson visade också ett försök med plantering där plantorna satts ner direkt efter avverkningen.

– Snytbaggen är kalhyggesbrukets fiende nummer ett.

De plantor som satts ner utan markberedning hade så gott som samtliga blivit snytbaggeoffer. Vid högläggning klarade sig plantorna bättre och likaså om de behandlats mot snytbaggeangrepp.

Krister Karlsson anser att det är bäst att vänta några år med planteringen så att snytbaggen hunnit lämna hygget.

Han tycker för egen del att en bra föryngringsmetod för tall är att spara fröträd.

Då exkursionsdeltagarna passerade en timmerställning med 117 år gamla träd förklarade Krister Karlsson att det här är Sveriges mest utrotningshotade skogstyp.

– Det finns risk för att all skog mellan 60-80 år kapas ner.

En försöksodling med 50-årig contortatall visades också. Där står träden relativt tätt och de verkar få raka stammar utan stora kvistar.

Hans-Jöran Hildingsson var mycket nöjd med dagen i Siljansfors.

– Det har varit mycket intressant. Krister är kunnig och allmänbildad och han lyfter fram skogshistorien i närtiden.

Fotnot: Blädning innebär att skogen avverkas genom upprepade gallringar, inte kalhuggning. En sådan skog ska alltid ha träd i varierande storleksklasser och åldrar.