Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sju års fortsatt lågkonjunktur på SSAB

/
  • 1,35 miljoner ton mindre med plåt tvingas SSAB att tillverka 2020 konstaterar SSABs Tomas Hirch och Jonas Larsson när EU drar ned på företagets utsläppsrätter

EU:s nya regler för utsläppsrätter kommer att ge SSAB som trots att de är bäst i klassen i Europa sju års fortsatt lågkonjunktur. SSAB drabbas av kraftig minskning av tilldelningen av utsläppsrätter, 2020 handlar det om 62 procent av dagens produktion.
– Att vara bäst i klassen borde ha gett en konkurrensfördel, säger Jonas Larsson, miljöchef på SSAB.

Annons

Naturvårdsverket har beslutat om gratis tilldelning av utsläppsrätter för perioden 2013-2020. Svenska industriföretag och värmeproducenter som omfattas av EU:s utsläppshandel får en tilldelning på 28,9 miljoner utsläppsrätter 2013. Antalet kommer att minska successivt till 19,9 miljoner till 2020.

För SSAB kom beslutet som en kalldusch och miljöchefen Jonas Larsson och Tomas Hirch som är SSABs chef för strategisk energiförsörjning håller det inte för uteslutet att SSAB kommer att överklaga tilldelningsbeslutet.

SSAB släpper ut mest koldioxid av Sveriges alla industriföretag, cirka 10 procent av Sveriges utsläpp. Masugnarna i Luleå och Oxelösund är förklaringen och Borlänge står för ungefär fem procent av SSAB:s utsläpp.

– Luleå som är bäst i världen och ligger så nära den teoretiska gränsen man kan komma. Att få ned utsläppen ytterligare kräver ny teknologi, teknik som i dag inte är känd, säger Tomas Hirch.

Båda betonar att de sympatiserar med EU:s ambition att minska klimatavtrycket men som reglerna nu fungerar så blir de inte konkurrensneutrala. Stål som framställs i masugnar utanför EU.s gränser omfattas inte av utsläppshandeln så så den dagen när konjunkturen vänder och det blir normal stålefterfrågan så kommer hela den europeiska stålindustrin att drabbas av konkurrenter från exempelvis Ryssland och Asien som får en betydande konkurrensfördel.

– Syftet med att minska utsläppen ställer vi upp på till 100 provcent, men systemet är inte konkurrensneutralt.

Under 2012 har SSAB haft en tilldelning av utsläppsrätter som motsvarar behoven i denna lågkonjunktur där SSAB under ett par år plågas av förluster. Det nya systemet gör att man 2020 kommer att få en tilldelning som motsvarar 1,35 miljoner ton mindre plåt än i dag, 62 procent av dagens produktion.

Tittar man på hur de nya utsläppsrätterna drabbar Borlänge avslöjar de att den nya tilldelningen blev enligt det värsta scenariot de kunde föreställa sig.

– Vi värmer stålet till 1250 grader innan valsningen. Det ger ett hetvattensöverskott som vi levererar till Borlänge Energis fjärrvärmenät. Återvinning är ju jättebra för miljön men för det fick vi ingen tilldelning. Hade vi inte startat återvinningen utan kört på olja och senare gått över till återvinning hade vi fått tilldelning. Vi trodde vi skulle få tilldelning som täckte våra behov, suckar de

Däremot fick man tilldelning av utsläppsrätter för bytet av olja till naturgas.

Under normala ståltider producerar SSAB Emea Borlänge 2,8 miljoner ton plåt. Det motsvarar 350 000 utsläppsrätter, nu har man tilldelats utsläppsrätter som tillåter 72 procent av normalproduktionen, 2,2 miljoner årston eller 230 000 utsläppsrätter 2020.

– Och beslutet för 2013 fattades nu när året snart är slut, när det borde ha kommit redan 2012, säger Jonas Larsson.

Att köpa utsläppsrätter är inget de tror på när man har svårt att få betalt för tonnaget redan i dag så det handlar i praktiken om att stoppa produktion.

Av de sju stålkvalitéer utöver bulkproduktionen som SSAB tillverkar används fem i fordonsindustrin där SSAB:s specialstål används för att få ned vikten och öka styrkan i fordonen.

– Enligt FN.s klimatpanel svarar globala transporter för 23 procent av utsläppen av växthusgaser. Ökar vi användningen av avancerade höghållfasta stål i lastbilar kan SSAB minska utsläppen av koldioxid med 100 miljoner ton. Det här beslutet känns så fel för ett företag som släpper ut 6-7 miljoner ton koldioxid, säger Jonas Larsson och Tomas Hirch som konstaterar att politiken i Sverige inte intresserat sig för frågan till skillnad från Storbrittanien och Tyskland där det görs försök att mildra effekterna på andra sätt.

Annons