Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barbara Voors berättar om skrivande

/
  • På bokmässan i Göteborg har Barbara Voors fått lära sig att alla författare är varumärken. Hennes holländska efternamn har visat sig tacksamt att typografera, det blir snyggt rent grafiskt, fick hon höra.  Foto: Johan Källs
  •  Foto: Johan Källs

Annons

Barbara Voors debuterade 1990 med boken Älskade du. Hon hade nyss gått ut journalisthögskolan och hade inga särskilda planer på att bli författare. Men hon kände att hon bara måste skriva. Behovet att formulera sig var så starkt.

Under sina föreläsningar har hon lärt sig att åhörarna inte är så intresserade av hennes person. De vill veta hur man skriver en roman.

- Det viktiga är att veta varför man behöver skriva och kanske ägna flera år åt att göra det, säger hon.

Vem är jag? är en viktig fråga att ställa. Personerna i boken ska gärna vara tydliga från början.

- Det är bra att veta för då löser sig resten av sig självt. Vad som händer, det tar karaktärerna hand om, råder Barbara Voors de som kommit till hennes föreläsning i Säters bibliotek.

Själv har hon alltid första meningen och sista meningen klara innan hon börjar skriva.

- Då behöver jag bara fylla i, i mitten, säger hon.

Att börja skriva är nämligen alltid värst.

Barbara Voors har också andra rutiner för att glömma bort hur oerhört komplicerat det är. Hon bestämmer bokens titel i förväg och skriver första versionen för hand. Helst vill hon ha blå linjer i skrivblocket.

- Bland det svåraste är att hitta rätt tonfall, ungdomar har till exempel ett fantastiskt roligt tonfall, det har jag lärt mig av att tjuvlyssna.

Visserligen har Barbara Voors egna tonårsdöttrar men det kan också komma idéer om hon åker buss. Det går att få fina uppslag genom att lyssna på unga människor som pratar i mobiltelefon.

- Varje bok har ju sin egen ton, det finns inga givna mallar. Det är det som är så fascinerande med skönlitteratur, tycker hon och rekommenderar den som har författarambitioner att både skriva och läsa mycket.

En bok som är bra kan gärna läsas om flera gånger.

Barbara Voors har skrivit för både vuxna, ungdomar och barn. Hennes femtonde bok gavs ut i höstas och heter Fantomsmärtor. Idén till den fick hon efter att ha läst en artikel om en pappa till en flicka med Downs syndrom.

- Den svåraste boken att skriva var Syster min. Jag drömde den första meningen: "Det är inte om mig detta ska handla, det är om min syster". Men sedan kom ledtrådarna med långa mellanrum, det tog fem år innan den var färdig.

Det var en frustrerande tid och när hon skulle skriva nästa roman Sömnlös, planerade hon inte alls lika mycket i förväg. Hon bröt mot sina egna regler.

Barbara Voors berättar att hon är förtjust i dilemman och olösliga konflikter. Numera ger hon få svar som författare.

- Men jag ställer oerhört många frågor, det är läsarna som sitter på svaren, säger hon.

Sedan en tid tillbaka leder Barbara Voors skrivarkurser i Stockholm som lockar alla från 16-åriga bloggtjejer till 85-åriga män som vill skriva om sitt liv. Hon undervisar också i ämnet storytelling på Konstfack.

Det finns en bok om skrivande som hon rekommenderar framför alla andra: Att skriva - en hantverkares memoarer av bestsellerförfattaren Stephen King.

- Det är den bästa boken om att skriva som jag vet, den också väldigt rolig, säger hon.

Fakta: Barbara Voors

Ålder: 43 år.

Bor: Nacka.

Familj: Man och två döttrar.

Uppväxt: Föddes i Stockholm 1967 och är till hälften svenska och hälften holländska. Hon växte upp i Teheran, Iran, varifrån familjen flydde under revolutionen 1979.

Romandebut: Som 22-åring med Älskade du, en berättelse om den första omöjliga kärleken.

Gör förutom att skriva: Undervisar i skrivande och är moderator för biståndsorganisationer som Svenska FN-förbundet, Sida och Unicef. Intresset för utvecklingsfrågor och mänskliga rättigheter är stort.

Om varifrån hon får sina idéer: "Det är vad jag tycker är absolut enklast, jag får idéer i princip överallt, de kommer när man gör något annat. Jag tror vi har allt i vårt undermedvetande och man vet aldrig när det poppar fram".

Om kreativitet: "Att inte ha något att göra är det bästa för kreativiteten. Dagdrömmarna är en fantastisk grogrund".

Annons