Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så ska "bäreländet" stoppas

Under tisdagen arrangerades ett stormöte i riksdagen om det årligt återkommande bärplockareländet.
– Så många bärplockare far illa. Det är dags att vi gör något åt problemet, säger riksdagsledamoten Ann-Britt Åsebol (M) - en av mötets initiativtagare.

De senaste åren har problemen under bärplockarsäsongen varit omfattande. Stora bärplockarläger har ofta påverkat livet lokalt. Många gästarbetare har farit illa i bärskogarna - inte minst i Dalarna. Få har lyckats nå upp till de förväntade inkomsterna.

– Det handlar främst om den sociala och mänskliga biten. Det handlar i en del fall om ren människohandel och "trafficking" inom EU. Men även skogsägarna drabbas av ekonomiska skador och problem, säger Åsebol.

I mötet i riksdagen, som arrangerades av de moderata riksdagsledamöterna i Gävleborg och Dalarna, deltog ett 70-tal berörda. Bland andra ambassadörerna från Bulgarien och Rumänien, representanter för samtliga riksdagspartier, departementsföreträdare, samt privata skogsägare och representanter för skogsbolag.

– Den här frågan brukar "ploppa upp" varje höst. Den är aktuell en stund, sedan försvinner den från agendan. Jag har själv varit ut och träffat många ortsbor, bärplockare och skogsägare i bland annat i skogarna i Falun och Avesta.

– Vi kan inte acceptera under vilka förhållanden som många bärplockare tvingas leva. Vi kan inte acceptera den påverkan som de stora bärplockarlägren innebär lokalt för ortsbefolkningen och för skogsägarna, säger hon.

Ann-Britt Åsebol agerade moderator under mötet.

I de svenska skogarna växer det normalt mer än 500 000 ton vilda bär. Endast 10 000-20 000 ton vilda bär plockas till bärindustrin varje år. Utöver det plockas mindre mängder till husbehov. Uppskattningsvis tas endast fem procent av bären i de svenska skogarna tillvara av bärplockare varje år.

– Det finns alltså utrymme för att mer bär ska kunna plockas. Samtidigt måste situationen förbättras både för dem som plockar bären - liksom för markägarna, säger Ann-Britt Åsebol.

Under dagen lanserades konkreta förslag till åtgärder:

* Att Rumänien och Bulgarien - tillsammans med Sverige - ska jobba för att människohandel och "trafficking" ska minimeras genom information om svensk bärplockning i länderna.

* Att markägare inte ska behöva betala för kronofogdens avhysningar.

* Att bäruppköpare ska tvingas ta ett större ekonomiskt ansvar för bärplockarna.

* Att bäruppköparna ska tvingas föra kassaregister.

* Att polisen ska agera tidigare mot misstankar om kriminella inslag.

– Bäruppköparna måste ta ett större ansvar för bärplockarna. Nu ska vi alla politiker från alla partier gå vidare till departementen för att få fart på frågan, säger Ann-Britt Åsebol.