Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så mycket betalar du för kungahuset

/
  • Örjan Hamrin, tidigare museilektor på Dalarnas museum, anser att Dalarna har Gustav Vasa och de efterföljande kungarna att tacka för att Dalarna länge har varit ett starkt turistlän.
  • Örjan Hamrin anser att Dalarna har fått en väldigt bra marknadsföring tack vare positiva ord i historieböckerna.

Annons

Sverige har haft monarki i över 1 000 år och monarkin som statsskick fastslogs i 1809 års regeringsform. 1809 infördes även apanaget, som betyder "att ge bröd". Apanage är de pengar som en stat betalar ut till sin monark i form av ett anslag som "får användas för att täcka utgifter för statschefens officiella funktioner inklusive utgifter för kungafamiljen samt för Kungliga hovstatens och Kungliga slottsstatens förvaltningsutgifter", som det står i budgetpropositionen.

Apanaget förändras i regel från år till år. De senaste åren har apanaget ökat något, bland annat för att bekosta de ökande kostnaderna för firandet av Kungens 40 år på tronen (2013) samt bröllopen för kronprinsessan Victoria (2010) och prinsessan Madeleine (2013).

Den blivande prinsessan Sofia kommer från Älvdalen, men fler kungligheter har bott i Dalarna.

Men hur mycket kostar då kungahuset och apanaget dalfolket varje år? Under 2015 betalas 127,5 miljoner kronor ut i apanage. Om man slår ut det på befolkningen så blir det i snitt lite drygt 13 kronor per person. Totalt 3 644 186 kronor för alla invånare i Dalarna, räknat på en dalabefolkning på 279 121 (SCB:s statistik från den 31 mars).

Men 51 procent av summan, lite drygt 65 miljoner kronor, går till Hovstaten som kungafamiljen ingår i, vilket innebär att apanaget som går direkt till kungahuset i snitt kostar varje invånare folket 6 kronor och 66 öre i år.

– Hovstaten får 51 procent av anslaget och Slottsstaten de resterande 49 procenten. Apanaget är egentligen det som ligger under Hovstaten, säger Peder Nielsen, kanslichef vid konstitutionsutskottet där apanaget bereds.

– Slottsstaten handlar om förvaltning och skötsel av de elva kungliga slotten. Och slotten finns ju kvar, även om vi inte skulle ha något kungahus, påpekar Peder Nielsen.

Är det felaktigt att baka ihop både Slottsstaten och Hovstaten i det som kallas för apanage?

– Ja, egentligen, eftersom det bara är 51 procent, det som går till Hovstaten, som går till kungen och de övriga medlemmarna i kungafamiljen, säger Peder Nielsen.

Historiskt sett har Dalarna och kungahuset dragit nytt av varandra. Dalarna har fått en väldigt bra marknadsföring tack vare positiva ord i historieböckerna. Det anser Örjan Hamrin, tidigare museilektor på Dalarnas museum.

– I historiska berättelser ges en väldigt positiv bild av Dalarna och dalfolket, även om historierna om Gustav Vasas äventyr i Dalarna är en blandning av myt och verklighet. Att han var på Ornässtugan är nog riktigt, även om jag tror att det här med att han flydde ut genom dasset är en efterhandskonstruktion, säger Örjan Hamrin och tillägger:

– När Ornässtugans väktare, korpral Blom, höll sina guidade vandringar brukade han hålla upp nyckeln till Ornässtugan och säga att "Det här är Sveriges viktigaste nyckel, den räddade den svenska monarkin" och syfta på att Gustav Vasa klarade livhanken i Ornäs.

Sedan Gustav Vasas dagar har det i första hand varit Falun och gruvan som har lockat kungligheterna till Dalarna.

– I stort sett alla kungar sedan Vasa har varit i Dalarna och Falun, förutom Karl XII. Kungarna som har varit här har i regel varit vid gruvan samt följt i Gustav Vasas fotspår. Ornässtugan har varit en central punkt, det är en väldigt viktig punkt historiskt sett. På senare år har kungarna främst varit i Dalarna i samband med idrottstävlingar eller olika jubileum, säger Örjan Hamrin.

Han anser även att Dalarna har Gustav Vasa och de efterföljande kungarna att tacka för att Dalarna länge har varit ett starkt turistlän.

– Historiskt sett har det varit viktigt för kungarna att komma till Dalarna och visa upp sig. Och därför har det har stått positiva saker om Dalarna i historieböckerna och tack vare det har många turister hittat hit. Under nationalromantiken på 1800-talet lyftes Dalarna fram som någonting alldeles extra, det svenskaste av landskapen i landet. Ett tydligt tecken på vad monarkin har betytt för Dalarna är att Vasakronan och Vasakärven finns bevarade än i dag i många sockenvapen här i länet, säger Örjan Hamrin.

Vad betyder det för Dalarna att en dalkulla blir prinsessa?

– Jag tror inte att det har samma betydelse i dag att man kommer från en särskild ort. Ockelbo har ju tagit vara på rent PR-mässigt att prins Daniel är från Ockelbo. Sedan är han gift med kronprinsessan och det väger ju lite tyngre. Det är nog samma sak med Älvdalen, att kommunen ser till att påpeka att Sofia Hellqvist kommer därifrån. Och det beror mycket på er journalister, hur mycket ni väljer att fokusera på att hon kommer från Älvdalen, säger Örjan Hamrin.

Ska du själv följa bröllopet på något sätt?

– Bröllopet är ett tillfälle som nog inte kommer igen. Men det är mest en tillställning som kan vara spännande att se, man behöver inte vara någon stark rojalist för att titta, säger Örjan Hamrin.

LÄS MER: Vasalopp, koppar och avrättningar - här är Dalarnas kungliga historia.

LÄS MER om Kungligheter på glid.

…

…

Kungahuset och ekonomin:

Kungl. Hovstaternas ekonomiavdelning har fyra ansvarsområden:

Hovstaten, Slottsstaten, Kungl. Djurgårdens förvaltning och Kungafamiljen.

Hovstaten och Slottsstaten får anslag från staten som, tillsammans med riksdag och regering, redovisas i statsverkspropositionen under rubriken Rikets styrelse.

Hovstaten:

Anslaget till Hovstaten uppgår till 65 miljoner kronor (år 2015).

Det ska täcka kostnaderna för Kungens representation inkl. resor, kostnaderna för Riksmarskalksämbetet med stabsavdelningar för personal och ekonomi, Informationsavdelningen, Hovmarskalksämbetet och Drottningens hovstat (som administrerar Konungens och Drottningens olika aktiviteter samt hushållet), Kronprinsessans hovstat samt Hovstallet (transporter med bil och häst samt vård av museala vagnar och selar).

Anslaget, kallat apanage, erhålls vid årets början. Revision utföres av extern revisor. Antalet tillsvidareanställda i Hovstaten, omräknat till heltidsanställda, är cirka 67 stycken.

Slottsstaten:

Slottsstaten består av Ståthållarämbetets slottsförvaltningar och Kungl. Husgerådskammaren (förvaltning och vård av lös inredning och konstsamlingar).

De elva kungliga slotten är Drottningholms slott, Gripsholms slott, Gustav III:s paviljong, Haga slott, Kina slott, Kungliga slottet, Rosendals slott, Rosersbergs slott, Strömsholms slott, Tullgarns slott och Ulriksbergs slott.

Anslaget från staten uppgår till 62 miljoner kronor (år 2015), därutöver tillkommer inkomster från visningsverksamhet och försäljning på de olika slotten. Slottsstatsanslaget utbetalas månadsvis.

Ämbetenas verksamhet revideras enligt överenskommelse med regeringen av Riksrevisionen. Antalet tillsvidareanställda, omräknat i heltidstjänster är cirka 117 stycken.

Kungl. Djurgårdens förvaltning:

Kungl. Djurgårdens förvaltning (KDF) har intäkter i form av hyror och arrenden som täcker dess kostnader.

Denna förvaltning utgör en egen redovisningsenhet, som omsätter cirka 130 miljoner kronor och har cirka 32 anställda. Enligt överenskommelse med regeringen revideras KDF av Riksrevisionen.

Kungafamiljen:

Till den privata ekonomin hör bland annat Solliden på Öland, där parken och paviljongen visas för allmänheten samt Stenhammar utanför Flen, som är ett arrende från staten (enligt särskilda testamentsvillkor). För Kungahuset gäller samma skatteregler som för övriga medborgare.

Källa: Kungahuset, www.kungahuset.se