Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

RUNNBERG: S-topparnas nya vision för en högskola i både Falun och Borlänge är för passiv

Annons

Hur går Falun och Borlänge vidare efter de tuffa ordväxlingarna mellan toppolitikerna i högskolefrågan?

Det är inte så länge sedan Borlänges kommunalråd Jan Bohman (S) anklagade grannstaden för att jobba aktivt för att högskolan ska lämna Borlänge och strunta i kommunernas överenskommelse.

Faluns kommunalråd Jonny Gahnshag (S) kontrade med att för en månad sedan blogga under rubriken "Borlänge och regeringen utsätter Högskolan Dalarna för stora risker!".

Den infekterade dragkampen, som det ju blev, om högskolans placering, slutade med att S i Borlänge använde sina överlägsna kontakter i partiledningen på riksnivå till att förmå regeringen att på ett helt unikt sätt ta över en högskolestyrelses inre arbete (vilket fackföreningar, studentorganisationer och samtliga universitets- och högskolerektorer i Sverige sedan unisont dömt ut).

Gahnshag påstår att erfarenheter från Högskolans anställningsförslagsnämnd ger en klar fingervisning; det har i många år varit svårt att locka både studenter och lärare/forskare till industri- och tekniksidan i Borlänge.

Om inte bilden av Borlänge som högskoleort var problematisk tidigare så är bilden ju verkligen oaptitlig nu.

För nu vet hela Sverige att verksamheten i Borlänge bara finns där för att regeringen tog över frågan och drog till med argumentet "hela Sverige ska leva" om Dalarnas mest dynamiska privata arbetsmarknad och en kommun som har mer än 1000 fler statliga jobb än någon annan i länet!

Vore jag Bohman skulle jag fundera på om jag vunnit en så kallad Pyrrhusseger. (Han var härföraren som efter ett framgångsrikt slag 279 f Kr sade: "En sådan seger till, och jag är förlorad.)

Men den lokalpolitiker är ännu inte född som i ett skarpt läge tänker "visst är förslaget dåligt för min hemort, men det är ännu bättre för helheten". Det var väntat att det skulle bli hårda ord om svek men högskoledebaclet måste läggas åt sidan, för det finns faktiskt ännu viktigare saker som står på spel.

I grannlänen är det ingen tvekan om vilken stad som utgör länscentrum. Gävle i Gävleborg. Örebro i Örebro län. Västerås i Västmanland, Karlstad i Värmland. Det är städer med 75000, 116000, 118000 respektive 61000 invånare (observera – i tätorten, inte kommunen).

Städerna blir regionala noder – utöver att de dominerar invånarmässigt är det i just städerna det mesta av kulturen, jobben, vården, servicen och den högre utbildningen finns.

Men vad är då länscentrum i Dalarna – tätorten Borlänge med 42000 invånare eller Falun med 38000? Det är inte lika klart och det har de två största städerna varit medvetna om länge.

Ett närmare samarbete mellan kommunerna startade för decennier sedan och företagen samlade sig till den gemensamma organisationen Näringslivet FalunBorlänge redan på 1990-talet.

Den så kallade Dalastrategin slog för tio år sedan fast visionen att "Dalarna 2016 är en region där Falun och Borlänge fungerar som en sammanhållen tvåkärnig stadsregion som skapar tillväxt och nya möjligheter för hela Dalarna."

Kommunerna har gemensam översiktsplan och skickar både dricksvatten och fjärrvärme mellan sig. På Falu kommuns hemsida talas om behovet av gemensam näringslivsutveckling och "en gemensam Falun-Borlänge-identitet".

Så pass?

Den identiteten har ju inte direkt stått som spön i backen. Kommunalrådet Leif Lindström (V) argumenterade för sin del att Borlänges motkrafter helst ser att staden präglas av "plättä i dosa".

Regeringen bestämde.

Nu är det som det är med Högskolan Dalarna.

Nu behövs en konstruktiv, pragmatisk hållning. Nyligen avslöjade kommunstyrelseordförandena Susanne Norberg (S) och Jan Bohman (S) att de har tittat ut i Sverige i sin ambition att ta omtag, inte på Norrköping-Linköping, som redan för tio år sedan började med gemensamma kommunstyrelsemöten, utan på Västerås-Eskilstuna.

Där finns också en delad högskola, i det fallet rankad något högre än Högskolan Dalarna, men ändå under mitten i landet. Sedan 2009 samarbetar kommunerna med högskolan, för att maximera nyttan av högskolan, i det så kallade Samhällskontraktet. De två aktuella landstingen har också gått med.

Lösningen är i sig kontroversiell. Kommuner och landsting går in med betydande medel, faktiskt 64 Mkr under programperioden 2014-2018, till en i grunden statlig verksamhet.

Från budgeten för Samhällskontraktet kan sedan högskolans forskare söka medel för projekt som ska förbättra de offentliga organisationerna. De mest lyckade är enligt Samhällskontraktets ordförande Pär Eriksson (tillika kommundirektör i Eskilstuna) projekt som stärkt regionens matematikundervisning, förbättrat övergången mellan sexårsverksamheten och grundskolan, förbättrat utbildningen i svenska för ensamkommande flyktingbarn samt implementerat bra teknikstöd i hemtjänstens omsorg.

Jag tycker Falun-Borlänge gör rätt som kopierar modellen Samhällskontraktet.

Men det räcker inte.

Tanken på att högskolan ska vara en förnyelsekraft i organisationsutvecklingen i kommunerna och landstinget är förstås vettig, inte minst i ljuset av att det nog är si och så med benägenheten i Dalarna att lära sig mer av hur framgångsrika välfärdsföretag arbetar, men om Falun-Borlänge verkligen ska vara den motor som de högtidliga framtidsvisionerna pekar ut dem som, så måste näringslivet få en roll i Falun-Borlänges nya och tätare samarbete.

Tillväxtpotentialen vad gäller flera jobb i det illa skötta landstinget är nära noll. Och man ska nog inte heller räkna med en kraftig kommunal expansion framöver. Tillverkningsindustrin lär fortsätta producera mer med färre anställda.

Alla dessa arbetsgivare behöver ersätta kompetent personal vid pensioneringar, visst.

Men det är i mindre, kunskapsintensiva tjänsteföretag och i servicebranscherna som Falun-Borlänge har en tillväxtmöjlighet. Ta redan från början med deras intressen i omstarten efter 2016 års högskoledebacle!