Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Runnberg: S och M i Dalarna tävlar om vem som är mest för ett ökat ministerstyre

Annons

Det kan aldrig vara ett statligt uppdrag i sig att tillhandahålla ett konstant antal jobb i en kommun.

En sådan utgångspunkt synes bygga in krav på att statliga verksamheter inte får rationaliseras och effektiviseras över tid.

Men resultatet av att en storstadsnorm ifrågasätts kan ändå bli att statliga jobb fördelas väsentligt jämnare över landet än i dag.

För det kan inte vara i skattebetalarnas intresse att det är just där arbetsmarknaden (och därmed lönerna) och fastighetsmarknaden (och därmed hyrorna) är som mest överhettad som ännu fler statliga jobb ska hamna.

Samtidigt som staten rationaliserar, vilket allmänt sett är en sund ekonomisk princip, sväller den ännu fortare i Stockholm.

Staten har ökat med över 10000 anställda på två decennier, till nästan en kvarts miljon. Fantasifullheten när det gäller att hitta på nya myndigheter är stor och intakt.

En liberal utveckling vore att minska staten i stället.

När det gäller myndigheterna är de statliga och politiskt styrda. Regler om ministerstyre och myndigheters frihet och egenmakt har inte exempelvis hindrat regeringen från att överpröva högskolans utredning om en effektiv organisation i Dalarna.

Högskolan fick inte lämna den kommun i Dalarna som är överlägset mest gynnad av staten - av regionalpolitiska skäl!

Med statliga bolag är principen oftast att de ska drivas ekonomiskt rationellt och att staten (ägarrepresentanterna, politikerna) ska hålla tassarna borta.

Men den lokalpolitiker finns inte som inte blir protektionist när statliga jobb försvinner.

Björn Rosengren (S), departementschef på det dåvarande "superdepartementet", Göran Perssons konstruktion med flera sammanslagna departement, svor sig helt fri från att staten hade haft något att göra med att Apoteksbolaget förlade jobb till Falun, som kompensation för I13.

Rosengren förklarade vid ett och samma tillfälle att han absolut inte hade haft något inflytande i lokaliseringen, inte hade satsat några statliga pengar för att gynna Falun, och att just detta beslut av Apoteksbolaget ändå gjorde att staten infriade ett löfte till Falun om kompensationsjobb.

Försök få ihop den logiken.

Men han var ju inte alltid så logisk, superminister Rosengren.

Dåvarande VD:n, Per Matses, hade gjort lumpen på I13, och det var ju trevligt. Kanske berodde lokaliseringen på det?

Lika intressant är det nu att se hur ledande dalamoderater är ute och begär ännu mer ministerstyre till Faluns fromma, och dömer ut S för att S på kommun-, landstings- och regeringsnivå inte utverkar sådant.

Myndigheter som står fria från politikerna?

Förbud mot ministerstyre?

Statliga företag där politikerna inte är inne och petar i lokaliseringsfrågor?

Det är blaha-blaha, det.