Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Romandebut i stillsam ton

Sorgen har många ansikten. Ensamheten och gemenskapen likaså. I romanen Havet räcker inte låter Ann Beskow sin huvudperson darrande röra sig mellan deras olika nyanser, samtidigt som hon också försöker hitta sig själv.

Lone heter hon, kvinnan i berättelsen. När den börjar är hon tjugosju och lika pirrande som trevande på väg in i en relation med en man hon mött på en resa i Spanien. Mannen heter Hannes, de flyttar ihop och kittas allt tätare samman när de så småningom får ett barn.

Men så händer någonting, någonting hemskt som får hela tillvaron de byggt upp mellan Dalarnas sjöar, berg och skogar att smulas sönder. För att kunna andas igen bryter de upp och söker sig ner mot Göteborg och havet. Livet vaknar igen, men hur ska de hantera varandra och alla märken de bär med sig?

Havet räcker inte är en fiktiv berättelse, men precis som Lone har Ann Beskow gjort samma geografiska levnadsresa. Ann Beskow är uppvuxen i Småland, var under många år bosatt i Orsa, och bor numera i Göteborg. Mora lasarett var länge hennes arbetsplats, innan hon blev heltidspolitiker på lokal, regional och internationell nivå. 2009 utkom hon med sin fösta bok, Vad jag sett och med mitt röda hjärta känt.

Berättelsen om Lone är Ann Beskows romandebut. Den spänner över tio år, men rör knappt vid någonting utom familjerelationerna och landskapet. Språket är rakt och ristar fram korta vardagsepisoder där närhet och avstånd mäts mot varandra.

Hur öppnar man sig med all sin längtan? Vad händer sedan? Vad rör sig mellan en förälder och ett barn? Och var går egentligen gränsen mellan att stänga inne och stänga ute?

Det finns någonting allmängiltigt i Beskows frågor och hon hanterar dem med stillsam ton, dock blir utsnitten bitvis till svepande beskrivningar i hennes stora tidsrörelse. Framför allt är det efter den omvälvande händelsen som karaktärerna poppar upp och berör med sina känslor och repliker, varav havet räcker inte är en vacker punktering på en smärtsam prövning av kärleken och självkänslan.