Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rödgröna, naiva drömmar

Socialdemokraternas och Miljöpartiets korta tid vid makten har präglats av internt käbbel och budgetbekymmer. Statsråden kan varken enas kring vargar eller kärnkraft. Utrikespolitiken är ett av få områden där det råder samsyn.

När utrikesminister Margot Wallström (S) i veckan presenterade regeringens utrikesdeklaration var det tydligt att både S och MP kunde skriva under på den.

De rödgröna fortsätter med sin gemensamma vurm för FN. Sverige ska kandidera till att bli medlem i dess säkerhetsråd 2017-2018. Trots att FN är en organisation där diktaturer snarare än demokratier sätter agendan.

Wallström konstaterade att Sverige ska förbli militärt alliansfritt. Däremot ska vi fördjupa vårt samarbete med Nato. Hon påpekade att Sverige förväntar sig att övriga nordiska länder och EU-medlemmar ställer upp för oss vid händelse av ett angrepp. Men den enda garanten för att någon kommer till vår räddning är om vi går med i Nato, vilket den förra generalsekreteraren Anders Fogh Rasmussen upprepade vid åtskilliga tillfällen.

Även Israel/Palestina-konflikten fick plats på dagordningen. Något som är mer aktuellt än någonsin efter att den palestinska presidenten Mahmoud Abbas välkomnades till Sverige tidigare i veckan. Efter att regeringen erkände Palestina i höstas är relationerna bättre än någonsin. Annat kan man säga om förhållandet till Israel.

Även om utrikesministern konstaterade att ”regeringen värnar en fortsatt bred och god relation till Israel”, har den försämrats drastiskt sedan de rödgröna tog över. Trots att Wallström bara har varit statsråd ett fåtal månader har hon redan lyckats skapa en diplomatisk kris med Israel. Förra året kallade Israel tillbaka sin ambassadör under en kortare period, på grund av erkännandet.

När Wallström skulle åka till landet i början av året fick hon veta att hon inte var välkommen på ett officiellt besök. Sveriges möjligheter till en god relation med Israel är försvinnande små.

Det verkar inte bättre än att missriktad välvilja och naiva drömmar kommer att prägla svensk utrikespolitik så länge som de rödgröna styr.