Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reinfeldts dilemma

Annons

Enligt Skops senaste undersökning anser över 63 procent av de tillfrågade att Fredrik Reinfeldt är bäst lämpad att leda en svensk regering. I Stockholm omfattas denna övertygelse av hela 72 procent. Intressant är att även var tredje rödgrön väljare stämmer in i hyllningskören till sittande regeringschef. Att den på papperet främste utmanaren om statsministerposten, Stefan Löfven, får hålla tillgodo med drygt 36 procent av sympatierna är dock mindre anmärkningsvärt. Han är fortfarande ett oprövat kort, som just börjat lämna medieskuggan. Även om siffrorna sannolikt kommer att förändras i takt med att valdagen närmar sig antyder den stora differensen ändå en mödosam vandring för S-ledaren.

Naturligtvis bör opinionsundersökningar generellt tas med en nypa salt, men i fallet Reinfeldt blir det allt uppenbarare att han vuxit ifrån såväl sitt parti som den alliansregering som hans position vilar på. Lite oförsiktigt skulle vi kunna utfärda landsfadervarning. Väl medvetna om att en landsfader helst bör vara sprungen ur en helt annan partikultur, och därtill ha sina rötter i Ransäter i Värmland. Vilka övriga egenskaper som landsfaderskapet förutsätter är dock oklarare. Varken Olof Palme eller Göran Persson lyckades, trots gynnsamma förutsättningar, nå den nivån.

Kanske är det så enkelt som att behovet av landsfäder styrs av tidsandan. Under brinnande världskrig behövdes en Per-Albin Hansson. När kalla kriget gjorde livet otryggt blev långe Tage Erlander klippan att luta sig emot. I tider av terrorhot och krisande världsekonomi har lotten fallit på Fredrik Reinfeldt.

Till saken hör att statsministern hela tiden varit tydlig med att det är just landsfader som han vill bli. Epitetet ingår naturligt i det paket av socialdemokratiska framgångsfaktorer som, under överinseende av spinndoktor Schlingmann, blev de "nya moderaterna". Reinfeldts dilemma är att det gått betydligt trögare att uppfylla den viktigaste delen av visionen, att omvandla M till det statsbärande partiet för lång tid framåt.

Man är fortfarande bara näst största partiet efter socialdemokraterna. Samtidigt har väljarstödet för övriga allianspartier sinat i så hög grad att två av partierna, C och KD, dansar lina på fyraprocent-strecket. Matematiken är enkel: Om Fredrik Reinfeldt vill förbli landsfader måste han först reducera sin skugga genom att bli mindre landsfader.

Och att det kostar på framgick med önskvärd tydlighet av söndagskvällens partiledardebatt. Inte desto mindre är det den enda framkomliga vägen.