Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Regeringens starkast lysande stjärna förtjänar verkligen beröm

Annons

Ära den som äras bör!

EU- och handelsminister Ann Linde (S) har rivstartat som statsråd med sitt principiellt viktiga försvar av frihandel.

Det har gått tre månader sedan Stefan Löfvens stora regeringsombildning. I juni beslöt britterna sig för att lämna EU. I juli förlängde Frankrike sitt nationella undantagstillstånd. Och i Tyskland förblir opinionen mot EU:s frihandelsavtal med USA förvånansvärt stark.

I det mörker som utgör EU:s hittills allvarligaste identitetskris framstår Sveriges nya minister alltmer som en lanterna.

”Lösningen är inte att stänga dörren för omvärlden.”, konstaterar hon inför Europaforum i Hässleholm.

”Under 1970-talets varvskris, textilkris och stålkris försvann hundratusentals arbeten. Under 1990-talskrisen blev många av med sitt jobb. Under den senaste finanskrisen var det också många som fick sluta när orderböckerna inte var lika tjocka som tidigare. Denna strukturella omvandling har lett till att Sverige är en av världens ledande innovations- och industrinationer.” (DI 160821)

Slutsatsen är glasklar: Det finns inget bättre alternativ än alternativet frihandel, politiskt samarbete mellan länder och liberaliseringar av statliga monopol.

Näringslivet behöver dra nytta av sin bevisade anpassningsförmåga. Partierna måste i sin tur sluta med skattefinansierade utspelskalas och fokusera på välfärdens kärna, eftersom tusentals jobb inom teknik-, läkemedel- och medieklustren de facto är på väg bort.

Den sjunkande konsumtionen sedan de tuffare amorteringskraven infördes visar hur små hushållens marginaler är.

Till EU:s ekonomiska stagnation och digitaliseringen finns tre förhållningssätt.

Man kan reagera överoptimistiskt, som den liberale debattören Johan Norberg, när han påpekar att världens BNP per capita ökade lika mycket mellan 1980 och 2015 som under de 25 000 åren dessförinnan.

Man kan reagera protektionistiskt, som LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, när han ställer sig utanför Findus och skanderar att ”inte en ärta ska flytta till Tyskland”.

Eller så kan man göra som Ann Linde: Försvara principen om frihandel, men utan att blunda för EU:s utmaningar.

Det gör henne till en stark minister i en svag regering.