Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Polisens kamp mot tjuvskyttarna

Tystnad.
Och rädsla.
Det möter polisens utredare när de inleder en förundersökning om misstänkt illegal jakt på rovdjur i Dalarna.

– De som vi tror kan lämna uppgifter vågar inte berätta, säger Christina Brunell, chef för de två poliser som utreder all illegal rovdjursjakt i länet.

Polisens kamp mot tjuvskyttarna blir oftast resultatlös.

Under de senaste två åren har Dalapolisen haft 16 fall av misstänkt illegal rovdjursjakt.

Förundersökningar har lagts ner - eller inte ens påbörjade.

Orsak: brist på bevis.

Ingen vågar yttra sig.

– Det är mycket hårdjobbat. När vi får in ett tips eller påträffar en skjuten varg informerar vi oss och är ute i området och kollar aktuella bilar. Men det är stora skogar och inte många människor som rör sig. Det är svårt att komma fram.

– Ibland har vi ett hum om vem eller vilka som gjort brottet. Vi tror oss veta en person som kan lämna uppgifter, men de vågar inte berätta. Det är tystnad och vi ser att personerna är rädda, konstaterar Christina Brunell.

För två, tre år sen gjorde polisen en storsatsning, sedan man funnit åtlar med dödligt råttgift utlagda, dels i Garsås, dels i Furudal.

Christina Brunell berättar:

– Vi arbetade med två personal på heltid i fyra månader för att lösa brotten. Men vi fick inte in några tips. När våra utredare var ute i dessa områden möttes de av folks rädsla och flera sa att man inte vågade berätta. Då skulle man tvingas flytta bort från orten.

Forskning visar att varannan varg som dör faller offer för illegal jakt.

Dalarna är ett landets vargtätaste landskap, men ingen vet hur många vargar som dör genom tjuvjakt i länet varje år.

– Jag tror inte att de illegala jägarna är så många. Men det kan finnas ett stort mörkertal, konstaterar Christina Brunell, som menar att flera av polisens utredare av grova jaktbrott bytt arbetsuppgifter.

Enligt tidningen Svensk Polis får länsstyrelsens personal, men också poliser och åklagare, regelrätta påtryckningar och underförstådda hot.

Det handlar om anonyma hot, avklippta sändarhalsband från lodjur, björnar och vargar som nattetid kastas in i enskilda tjänstemäns trädgårdar, sönderskurna bildäck och till och med utfrysning i lunchrummet.

Men polisen, både lokalt och centralt, sätter nu in extra resurser för att stoppa tjuvjakten.

Från 1 september jobbar två miljöutredare i Dalarna med bland annat illegal jakt.

Och ett annat sätt att komma åt problemen är den nya organisationen inom Rikspolisstyrelsens ram, där länen i Bergslagen samarbetar över gränserna för att om möjligt klara upp grova jaktbrott.

– Det är en markering vi gör för att prioritera dessa brott, säger Christina Brunell, som naturligtvis gärna skulle vilja ha ännu bättre resurser till sitt förfogande.

– Självklart!

Polisen samarbetar nära med länsstyrelsens personal och man jobbar också förebyggande.

Några gånger finns poliser och andra myndighetspersoner ute i olika skogsområden och rör sig med sina polisbilar.

– Det är en slags trafikkontroll i skogen. Vi informerar dem vi möter. Men främst är syftet att man ska se att vi är ute och ingen vet var vi dyker upp nästa gång, säger Christina Brunell.