Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Polisen prioriterar inte bensinstölderna

Riksdagsmannen Carl-Oskar Bohlin (M) kräver att polisen prioriterar "mängdbrott", som exempelvis bensinsmitningar. Han får dock inget större gehör hos polisens utredare.
– Varken polis eller åklagare har resurser att ta hand om alla brottsärenden och snatterier får därför låg prioritet, säger utredaren Mikael Lundkvist.

Annons

Trots att åtskilliga bensinsmitningar anmäls till polisen varje vecka är det väldigt få som leder till att någon döms. Gränsen för vad som räknas som snatteri respektive stöld går vid ett värde på 1 000 kronor. Det gör också att i stort sett alla smitningar från bensinstationer rubriceras som snatteri. Hos polisen blir gärningen därför också jämförbar med att stoppa en godispåse i fickan i närbutiken.

– Ja, så är det. Skillnaden är ändå att betydligt fler som snattar i en butik blir åtalade i jämförelse med de som smiter efter en tankning, säger Mikael Lundkvist.

Att det är så förklarar han med att de flesta anmälningar om butikssnatterier görs i samband med att personer ertappas. Många gånger hålls de då också kvar av personal eller väktare i väntan på polis.

– Det händer i stort sett aldrig att någon anmäler ett snatteri bara för att man upptäcker att en vara saknas i butikshyllan, säger Mikael Lundkvist.

När det gäller smitningarna från tankning är det dock mycket sällan som den misstänkte kan stoppas.

– Ofta när vi får ta emot en anmälan så får vi också veta vad bilen hade för registreringsnummer. Det är ändå bara ett bilnummer och säger egentligen inget om vem som tankade och struntade i att betala, säger Mikael Lundkvist och gör jämförelsen med att bli fångad av en fartkamera.

– Inte heller där räcker det med bilnumret. Man måste också kunna bevisa vem som kört. När det gäller smitningarna måste vi också kunna bevisa att ett brott skett med uppsåt. Det händer ju också att folk helt enkelt glömmer att betala.

Många mackar har också övervakningskameror över pumpområdet men inte heller bilder av smitaren är någon garanti för att brottet utreds.

– Har macken bilder så tittar vi naturligtvis på dem. Men jag kan nog säga att det krävs att någon här i polishuset känner igen personen för att ärendet ska leda till att en förundersökning inleds.

Gör ni jämförelser med bilden ur körkortsregistret om ni har både bilnumret och bilder på smitaren?

– Nej, vi har ingen tillgång till körkortsregistret.

Är inte det en brist?

– Jo.

Är det något ni begärt?

– Inte vad jag vet.

Om bilen är hemmahörande i exempelvis Sölvesborg och ni har bilder på smitaren. Skickas då materialet till polisen där för att försöka få hjälp med identifieringen?

– Nej, inte när det gäller brott som snatterier, det har vi tyvärr inte resurser till. Skulle vi ägna oss åt sådant skulle vi inte få någon tid över till att utreda grövre brott, menar Mikael Lundkvist.

Han påpekar också att ärenden som polisen utreder också kan läggas ned av åklagare genom förundersökningsbegränsning.

– Det gäller exempelvis i fall där personen redan är åtalad för brott och där ännu ett snatteri inte skulle leda till ett strängare straff.

Mikael Lundkvist menar också att branschen själv måste ta tag i problemet med smitningar.

– Det kanske helt enkelt är slut på tiden när man först kan tanka och därefter gå in och betala.