Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pettersson Öberg undersöker nationalitet

Vad är svenskt, vad är italienskt?
Falukonstnären Malin Pettersson Öberg undersöker frågor om nationalitet i en utställning som pågår på Italienska kulturinstitutet i Stockholm.

Annons

Att kliva in i Italienska kulturinstitutet vid Gärdet i Stockholm är som att göra en tidsresa till slutet av 50-talet.

Nästan allt i byggnaden är intakt från invigningen 1958. Den smäckra modernistiska byggnaden och interiörer, möbler och textilier är ritade av designikonen Giò Ponti (1891-1979). Ponti var nyskapande med sitt avskalade formspråk och räknas till en av Italiens främsta formgivare och arkitekter, bland annat har han skapat Perelli Tower i Milano. Han var också chef för konstcentrumet Monza Biennal.

– Huset och interiören är som ett allkonstverk, jag tycker om att åka hit och bara gå runt, säger Malin Pettersson Öberg.

Tillsammans med ytterligare fem konstnärer har hon tolkat platsen i utställningen Kontrasterande volymer. Här finns Hans Rosenströms ljudinstallation med klipp från ett tal som filmskaparen och poeten Pasolini höll i kulturinstitutets teater 1975, bara en kort tid innan han blev mördad.

Elena Mazzis verk är en kommentar till det italienska sopberget, i källaren på kulturinstitutet har hon samlat skräp i soppåsar med Pontis mönster.

Vidare finns Karin Lilndhs The floating garden, ett ljudverk som bygger på en novell av Boccaccio.

Malin Pettersson Öberg, som är uppvuxen i Falun, deltar med verket In the Near Past som ställer frågor om kulturell och nationell identitet, hur den formas och förändras.

Hon har utgått från texter som hon letat fram i institutets bibliotek. De flesta är texter ur böcker från tiden när institutet byggdes och beskriver italiensk respektive svensk nationalitet - mentaliteten hos de som bor i länderna, geografiska skillnader och kulturella.

I hennes flera meter långa verk har hon lånat citat och bilder och skapat en ny mångbottnad berättelse som löper över långa vikta zickzack-ark. Berättelserna ligger i smäckra tittskåp av trä och glas designade av Giò Ponti.

Det börjar med skillnader i estetiska ideal, tidningsklipp som framhåller svenskarna som mer praktiskt orienterade och italienarna som elegantare i uttryck. Sedan fortsätter verket i påståenden om skillnader i karaktärer.

– I dag anses det väldigt omodernt att lyfta fram nationella särdrag - att säga att något är typiskt för en speciell nationalitet. Samtidigt tycker jag att vi håller fast vid det här, men i dag uttrycker vi det annorlunda, mer inlindat. Men man kan säga mycket bara genom ord- och bildval.

De texter hon har arbetat med är mer direkta.

"Swedes are by many immigrants interpreted as socially closed and spiritually blank" står det i ett citat. Vilket kan översättas som att "svenskarna av många invandrare tolkas som socialt stängda och andligt tomma.

– Riktigt så starkt är det få som uttrycker det i dag, men ändå finns det här kvar, och kanske med rätta. Jag tror att många som nyligen flyttat hit tycker att det i regel är svårt att nå fram till svenskar, säger Malin.

Fram till sista helgen i september kan man se utställningen på kulturinstitutet. Just nu pågår diskussioner om att eventuellt, i omarbetad form, även visa utställningen på Svenska institutet i Rom.