Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Peter Santesson: Fortsätter talmannen att ducka blir budgeten nyckeln som låser upp regeringsbildningen

Hur kunde regeringsbildningen låsa sig så hårt? För att kunna fatta svåra beslut brukar det krävas att man först går igenom två stadier.

Till att börja med behöver man få ned antalet möjliga handlingsalternativ till en kort lista, två eller tre skarpa alternativ som kan vägas mot varandra.

Det andra som krävs är att man når punkten då man är beredd att välja mellan de alternativ som faktiskt finns inom räckhåll – inte särskilt attraktiva alternativ men i varje fall realistiska.

LÄS ÄVEN: Ledare: Talmannen är alltför passiv - dags att röra om i grytan och kalla till omröstning

En mer aktiv talman som satte press på partierna skulle förkortat vägen fram till att göra riksdagen kapabel att fatta sitt svåra beslut i regeringsfrågan. Men nu är det som det är.

Den nya diskussionen om partiernas budgetmotioner är därför en intressant vändning som kan förändra det låsta läget. Ska KD och SD stödja M:s budgetmotion, som i så fall sannolikt skulle kunna vinna över övergångsregeringens budgetproposition?

En budgetmotion som får stöd från M, KD och SD skulle förflytta saker och ting både när det gäller att minska antalet alternativ och hålla dem mer realistiska.

Det räcker att addera riksdagsmandat för att inse hur de oräkneliga alternativen genast blir ganska få i det nya läget. Eftersom M, KD och SD samlar fler mandat än de rödgröna partierna kommer den budgetkonstellationen att vinna varje gång så länge inte C eller L röstar på samma budget som S tillsammans med ytterligare rödgröna stödpartier.

LÄS ÄVEN: Sakine Madon: Ta och skruva ner tonläget - i morgon kanske ni samarbetar igen

Samma situation upprepas i varje budgetomröstning. Läget tvingar också partierna att bestämma sig för hur de själva ska agera i omröstningen i stället för att låsa sig vid dagdrömmar om hur de helst vill att andra partier än deras eget ska agera.

Politiskt är det en stor sak om det bildas en majoritet bakom en oppositionsbudget. En som skulle kunna gå igenom den situationen med talmannen är riksdagsdirektören Ingvar Mattson.

Lyckligt nog har nämligen riksdagens högste tjänsteman bakgrund som statsvetare med just budgetprocessen som specialitet. Mattson har skrivit att en förlorande regering i det läget torde ”anse sig nödgad att avgå för att bereda plats för en ny regering bestående av de partier som ställt sig bakom det vinnande förslaget” (Svensk författningspolitik, 2011).

Kort sagt: om de kan få igenom en budget tillsammans så uppstår frågan om inte den vinnande konstellationen i en eller annan form också måste fixa regerandet på denna budget. Funnes någon annan mer beslutskraftig uppsättning skulle ju den rimligen ge sig till känna i budgetomröstningen.

Frågan är oerhört polariserande och utfallet, vilket det än blir, kommer att ogillas skarpt av breda grupper. Men på något sätt måste ändå beslutet forceras fram.

Budgetprocessen kan tvinga fram skarpa ställningstaganden från partierna om talmannen fortsätter att ducka från den uppgiften.

LÄS ÄVEN:

Fler krönikor av Peter Santesson