Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Peggy Lee på nytt sätt

Som sextonåring kom Jessica Pilnäs trea i Melodifestivalen 1995 och hon har körat bakom bland andra Carola och Robyn. Men hon började sjunga jazz och dit har hon återvänt. I kväll hyllar hon sångerskan Peggy Lee på Borlänge jazzklubb.

Annons

Jessica Pilnäs har precis släppt sin andra skiva på det tyska bolaget ACT, ett alum med Peggy Lee-tolkningar.

– Det är inte min idé från början, men skivbolagsdirektören hade gått och tänkt på det ett tag. Jag erkänner att jag inte kände till henne så mycket. Man hade hört hennes namn och låten Fever. Jag började kolla upp henne och det tog inte lång stund innan jag insåg att det var ett bra förslag som passade mig. Hon har fallit i glömska lite grann och det är orättfärdigt. Hon var unik på den tiden i att hon skrev mycket material själv.

Peggy Lee var aktiv länge, ända in på 1980-talet. Hon kom från fattig landsbygd och sjöng på barer och hotell när hon upptäcktes av Benny Goodman.

– Jag uppskattar hennes sätt att sjunga väldigt mycket. Hon hade bra timing, snygg ton och ett väldigt musikaliskt sätt att framföra låtarna på.

Jessica Pilnäs utbildade sig på jazzlinjen på Fridhems folkhögskola, men jazzkarriären kom först senare i livet.

– Jag gav ut plattan Pretender under artistnamnet Isa. Den blev totalflopp – med den tidens mått mätt. 50 000 sålda plattor i Japan... Det var inte helt rätt för mig kände jag. Efter det började jag köra en hel del och har också sjungit med Kid Creole and the coconuts. 2002 var jag ute på en turné med Carola, som fick mig att rikta om fokus igen och börja plugga. Det var en rolig, men också krävande turné, jag var slut och mör av körsångeri.

Hon på lite med musik parallellt med studierna och till slut lossnade det.

– Den största anledningen var Nisse Landgren som tjatade och drog med mig i olika projekt. Han var den drivande motorn att jag signades av ACT. Utan honom hade det inte blivit nåt.

Sättningen för Peggy Lee-projektet är lite annorlunda, med vibrafon och utan trummor. På trumpet finns Karl Olandersson från Hedemora.

– Vi ville göra något nytt, pianotrio har gjorts förut. Peggy Lee har en skiva med vibrafon och det är visuellt roligt att se en vibrafonist också. Det var ett aktivt val att skapa en ljudbild utan trummor. Det blir naket, man får skärpa till sig.