Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

På snorhala, svenska vintervägar

Annons

Den nya EU-märkningen av däck från och med i går, den 1 november, innebär att vinterdäck kommer att betygsättas utifrån samma kriterier, vare sig de ska rulla på vägarna i Sverige eller i Frankrike. EU-byråkraterna tycks inte ha en aning om att det finns snorhala vintervägar i Småland eller att Norrland kan ha minusgrader in på försommaren.

Det är dags att vakna EU! Nu handlar det inte längre om böjningsvinkeln på en banan. Det handlar om trafiksäkerhet och ytterst om våra liv.

Den nya EU-märkningen av däck baseras enbart på tre olika egenskaper hos en däcksmodell; våtgrepp, rullmotstånd och utvändigt däcksbuller. Detta trots att det finns cirka 20 egenskaper som är minst lika viktiga för ett högkvalitativt och säkert däck. Den nya EU-märkningen säger ingenting om vattenplaning, väggrepp och bromsförmåga på torrt väglag, egenskaper på is eller snö och livslängd.

Det här har de seriösa motortidningarna fattat. Deras omfattande däckstester ger garanterat mer kött på benen än vad en byråkrat i Bryssel, som aldrig sett en regnig landsväg i Ångermanland eller sett en plogbil i Småland i april, kan klämma ur sig. 

När en däckstillverkare utvecklar ett nordiskt vinterdäck ska det vara så säkert som möjligt på vinterväglag. Det innebär en annan tillverkningsprocess, till exempel används en mjukare gummiblandning och ett öppnare, mer flexibelt mönster. Detta är direkt nödvändigt för att få säkra vinteregenskaper på snö och is. Men nu ska samma EU-standard gälla som riktmärke för däck som säljs både i Sverige och i Frankrike! Bryssel tycks ha glömt bort att EU börjar på Kanarieöarna och slutar i Lappland och att väderleken blir därefter.

I Sverige används tre olika typer av vinterdäck: dubbade vinterdäck och två olika varianter av friktionsdäck. Den ena varianten kallas för nordiska friktionsdäck och den andra för europeiska friktionsdäck. Skillnaderna mellan dessa två friktionsdäckstyper är att de nordiska är utvecklade för våra förhållanden, med strängare vintrar. Den europeiska friktionsdäckstypen har mindre fokus på riktigt säkra vinteregenskaper och är bättre på våt och torr barmark.

När konsumenten kommer till handlaren och ser ett antal olika däck uppställda i butiken med EU-märkning står ett nordiskt friktionsdäck bredvid ett billigare alternativ från en annan tillverkare som bara tillverkar den europeiska varianten. EU-märkningens enda säkerhetsrelaterade betyg ges för våtgrepp, som kommer att se betydligt bättre ut på det billiga däcket som inte är anpassat efter nordiska förhållanden. Det billiga importdäcket från Asien får därför en bättre bokstavskategori på våtgrepp men är samtidigt ett skämt för nordiska vinterförhållanden. Hur har EU tänkt att konsumenterna ska fatta skillnaden när märkningen synbarligen ger Asiendäcket en missriktad konkurrensfördel?

Tvärtemot intentionerna, lyckas EU krångla till det rejält för svenska konsumenter. Inför denna vinter blir det därför viktigare än någonsin att ta del av oberoende däckstester och att fråga din däckshandlare. Det enda rådet måste därför bli att ta EU-märkningen för vad den är, en trubbig rekommendation som inte är anpassad för våra förhållanden. Lita istället på oberoende däckstester utförda av proffs i rätt miljö. Värt att notera är att EU obegripligt nog inte heller har räknat in dubbdäcken i den nya märkningen. Tydligen är den däckstypen alldeles för exotisk för att falla EU-byråkraterna på läppen.

Mattias Palmgren

är produktchef för Continental Däck Sverige

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel