Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fjärde vågens feminism är här – i form av en hashtag

Annons

Modstulen, mörbultad, ångestfylld - efter att ha suttit och lyssnat på vittnesmål efter vittnesmål om än hemskare trakasserier, övergrepp och ren djävulskap i 1 timme och 10 minuter är känslorna i upplösning.

Det kändes som att det aldrig skulle ta slut. I vanliga fall en känsla som skådespelare inte vill frammana hos publiken - men den här gången tror jag det är exakt den effekten de var ute efter.

Men, när jag lyckas ta ett steg tillbaka och se det större perspektivet finns det hopp.

För lite mer än 100 år sedan organiserade sig kvinnorna runt om i världen i en kamp för jämlika juridiska rättigheter, bland annat rätt till utbildning och egen försörjning men kampen har främst kommit att kännetecknas av kravet på rösträtt. I modern tid kallas den kampen för den första vågens feminism.

På 1960-talet kom andra vågens feminism som en reaktion mot den degenerering av jämställdheten som skedde för kvinnorna i efterkrigstiden då ett starkt moderligt och husligt kvinnligt ideal rådde.

Foto: AP Photo/Damian DovarganesI spåren av #metoo har flera marscher mot sexuella trakasserier arrangerats runt om i världen.

På 90-talet började man prata om den tredje vågens feminism som ifrågasatte att feminismen dittills främst utgått från den vita, heterosexuella kvinnans erfarenheter. Fler inkluderades och begreppet intersektionalitet föddes.

Det som startade med #metoo och eskalerade i #tystnadtagning, #visjungerut, #medvilkenrätt, #imaktenskorridorer, #närmusikentystnar (för att nämna några) – kan det vara fjärde vågens feminism vi ser?

Ett världsomspännande kvinnligt vrål för att freda våra kroppar!

Från att ha varit andra klassens medborgare, förtryckta på alla plan, har vi genom den feministiska kampen fått viss juridisk jämställdhet, visst politiskt inflytande, viss möjlighet till ekonomisk trygghet. Men väl medvetna om att vi aldrig kan nå full juridisk jämställdhet, fullt politiskt inflytande, och lika möjlighet till ekonomisk trygghet – så länge våra kroppar används som ett sätt att hålla oss nere, tillbaka, tysta oss och skrämma iväg oss från arbetsmöjligheter.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Det är snart 100 år sedan kvinnorna i Sverige fick rösträtt, kanske kommer årsdagen markeras av nästa vinst – en reell nolltolerans mot sexism och sexuella trakasserier på arbetsplatserna.

Det är snart 100 år sedan kvinnorna i Sverige fick rösträtt, kanske kommer årsdagen markeras av nästa vinst

Man kan visserligen argumentera för att det går för sakta, att jämställdhet tar onödigt lång tid att uppnå. Men just nu, när vi rider på den här vågen, är tid att fira. Fira att vi kommit dithän att tystnadskulturen är möjlig att bryta.

Det kan vi uppenbarligen tacka den teknologiska utvecklingen för. Avgörande för #metoo har varit att vi kunnat dela våra erfarenheter i stora antal, att vi kunnat organisera oss ögonblickligen och att vi därefter kunnat sprida uppropet globalt.

Vem hade väl kunnat förutspå att fjärde vågens feminism skulle komma i form av en hashtag?

LÄS MER:

Se när skådespelerskorna bakom #tystnadtagning vittnar från scenen

Manifestation på Örebroscen med anledning av skådespelaruppropet

"Nu ska hororna upp på scenen" – Örebrosopran med i #visjungerut

"Vi har bara haft en incident på Opera på skäret" – Sten Niclasson om #visjungerut

Länsteaterns vd om arbetet mot sexuella övergrepp

Mer läsning

Annons