Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Öppet brev från Orsa kommuns ledningsgrupp

Annons

Med anledning av medias fokus på två av socialförvaltningens verksamheter

Orsa kommuns sociala verksamhet förekommer just nu i media i mindre smickrande ordalag. Det är bra att kommunens verksamheter diskuteras. Några saker bör dock klargöras för att vi ska få en saklig diskussion och en möjlighet att under lugnare former arbeta framåt med utvecklingen av organisationen, inte fastna i ett skyttegravskrig. 

Till att börja med gäller mediafokuset två olika verksamhetsområden

1. Individ- och familjeomsorgen.

Vi börjar med det mest aktuella, Individ- och familjeomsorgen.

Bakgrunden till situationen på Individ och familjeomsorgen är att verksamheten under ett par år visade på ett galopperande underskott. Sommest fem miljoner kronor. Orsa hade betydligt högre kostnader än andra jämförbara kommuner. Till det lades en mycket allvarlig revisionsrapport från en oberoenderevisor på PwC, beställd av kommunrevisorerna för att utreda möjligheterna till ett större samarbete med arbetsmarknadsenheten, om förhållandena på IFO där mankonstaterade att verksamheten inte skett på ett rättsäkert sätt.

 Granskningen har också visat att det inom IFO i Orsa finns mycket allvarliga brister då det gäller rättssäkerheten för handläggning av ärenden som rör barn och unga. Det finns ingen intern kontroll som har uppmärksammat dessa brister.

Granskningen tyder på att barnperspektiv ofta saknas, lagar, förordningar och riktlinjer efterföljs inte.Det finns inte kunskap om vilka krav som ställs då det gäller dokumentation enligt socialtjänstlagen.

Om bemanningen konstaterar man i rapporten:

I mindre kommuner är det inte ovanligt att det finns bara en chef för hela IFO. Behovet av nära ledarskap är större om medarbetarna är oerfarna, i Orsa har hela personalen lång erfarenhet från yrket och behovet borde därmed inte vara så stort. Om det finns väl inarbetade rutiner och en god intern kontroll avseende myndighetsutövningen är också behovet av operativa ledningsresurser mindre.

Det har framförts att socialchefen varit ovillig att diskutera verksamhetsfrågor. Det beror i första hand på att verksamhetsfrågor ska diskuteras med närmaste verksamhetschef. Socialchefen skulle göra fel om hon gick förbi dessa. Socialchefens roll är att samordna verksamheten som består av många olika ansvarsområden. Denna roll styrks också av rapporten.Denna rollfördelning – liksom fördelningen mellan – politiker och tjänstemän har diskuterats otaliga gånger inom kommunen. Vi ser det som väldigt viktigtatt chefer agerar på den nivå där man har mandat och befogenheter. Framförallt för att samverkan ska fungera samt trovärdighet och tydlighet i beslut.

Av högst mänskliga skäl tog många i personalen illa vid sig av revisionsrapporten. Deras professionalism ifrågasattes och de hade t o m självbilden att verksamheten tillhörde de bästa i landet.

Socialnämnden var naturligtvis tvingade att agera utifrån revisorernas rapport. Den handlingsplan som togs fram för att rätta till de allvarliga bristerna varnämnden eniga om. Minoriteten var inte överens om organisationen och reserverade sig mot den. Dock inte intentionerna i planen.

Det är också utifrån denna handlingsplan socialchefen och övriga chefer agerat. Utifrån ett politiskt uppdrag. Socialchefen har helt enkelt utfört det arbete hon är till för.

I anknytning till rapporten anställdes en biträdande socialchef och en ny IFO-chef. Det är viktigt att påpeka att detta inte var nya tjänster. Den biträdande socialchefen har huvudansvaret för äldreomsorgen, men hennes titel ändrades för att tydliggöra att hon även kan få ansvar för andra uppgifter. Antalet chefer har alltså inte utökats, vilket man kan tro av debatten. Facken har inte varit eniga med kommunen om alla chefstillsättningarna. Ingen har dock drivit någon av tillsättningarna – inte heller av socialchefen – till tvist, vilket vore det förhandlingsmässigt korrekta sättet att inte acceptera en tillsättning. Att ha en annan åsikt eller kandidat är en annan fråga. Att acceptera tagna beslut är en annan. Man får inte alltid som man vill.

Vid tillsättningarna uppstod en politisk diskussion. Eftersom vi under en lång tid diskuterat rollerna mellan tjänstemän och politiker tog kommunalrådet initiativet till att diskutera saken med socialnämnden. Kommunalrådets besök i socialnämnden var en allmän diskussion om politikers och tjänstemäns roller, vilket också framgår av socialnämndens protokoll. Ingen speciell person pekades ut, men uppenbarligen kände sig några träffade.

Att någon skulle ha blivit anmäld till personalutskottet är också felaktigt. Däremot har sakfrågan diskuterats där, eftersom det berör personalfrågor. Allt annat vore märkligt.

Det är sant att ett tiotal personer lämnat socialnämndens verksamhet. Några, 3 – 4 personer,  har definitivt gjort det för att de inte accepterar ledarskapet eller de åtgärder nämnden krävt. Men inte alla. Några har pensionerats och några har gått till andra mer kvalificerade jobb. Det finns också fall där man lämnat sin tjänsttrots att man tror på det nya ledarskapet, men inte stått ut med reaktionerna från motståndarna. Varje mynt har två sidor.

Ibland framställs det som om ingen tagit tag i problemen på IFO. Det är inte heller sant. Det har jobbats under en lång tid med situationen. Både med hjälp av extern konsult och via kommunens personalavdelning.  Även de centralt fackliga organisationerna har varit inblandade.

2. Uppdrag granskning och Lillåhem.

Även på Lillåhem har arbetsmiljösituationen varit minst sagt ansträngd, med föreläggande från socialstyrelsen mm. Det som är mest aktuellt just nu och som skapat ny oro är att uppdrag Granskning under sommaren varit på besök ett antal gånger och även begärt ut ett ganska omfattande material och handlingar, bland annat e-post från socialchefen mm. De har också fått det de begärt inom ramen för offentlighetsprincipen. Bland annat avser det mejlväxling mellan kommunchef, kommunalråd och socialchef.

Vad ärendet i grunden handlar om är utifrån de frågor som ställts ett enskilt fall där en person har kommit i kläm mellan den oklara gränsdragningen mellan kommun och landsting. En sådan granskning välkomnas, för just sådana fall är besvärliga för kommunen och belysningen är viktig för att regelverket -  som inte kan påverkas enbartpå kommunal nivå - kan ändras. 

Faktum är att kommunen inte uttalar sig i enskilda ärenden. Detta får givetvis kommunen att framstå som undvikande och som om man hade något att dölja. Men detta görs för att ingen enskild ska kunna misstänka att sekretessen ifrågasätts.

Det faktum att reportern fått ut det material som efterfrågats – och ställt följdfrågor – är förhoppningsvis bevis på motsatsen. Att Orsa skiljer sig från andra kommuner framgår av en följdfråga från Uppdrag Granskning ang. ett underlag man begärt ut, som handlade om socialchefens representation.  Man ifrågasatte om det verkligen var all representation som förekommit.  Svaret var ett otvetydigt och bevisligt ja. Kommunen har minimal representation. Reportern har också ställt frågor om den låga kostnaden för kurser och resor. Och sanningen är densamma. Vi har inte en ekonomi som tillåter mer och i ärlighetens namn är den delen av verksamheten alltför låg!

En person som fungerat som ombud för den person ärendet berör har bl a skrivit brev till Socialstyrelsen och i åtminstone ett fall, där landstingsrådet Inga-Lill Persson citerats har det visat sig att uttalandet är taget ur sitt sammanhang och återgivits felaktigt. När läkare kopplas in blir ärendet ett landstingsärende. Och i inget fall ska socialchefen svara på frågor. Det är närmaste sköterska eller enhetschef.

Vi har inte sett inslaget i Uppdrag Granskning än och vid en korrekt granskning har vi inget att vara rädd för, tvärtom. Vi vill bara göra det här förtydligandet eftersom blotta närvaron av reportageteamet skapat oro.

3. Det finns fler arbetsplatser

Vi ska inte heller glömma att vi har ytterligare arbetsplatser där förändring kommer att ske. Sådan förändring medför oro och turbulens. I några fall handlar det om förändringar pga kritik, i andra för att anpassa ekonomin till en förändrad verklighet. Att inte ta itu med sådana situationer vore högst oansvarigt. Helst ska vi förebygga att de uppkommer. Det innebär ofta att vi får förvänta oss ändrade arbetssätt. Och det är naturligt att det blir det skarpa reaktioner när det arbetssätt man är van vid plötsligt ifrågasätts.

På samtliga dessa arbetsplatser har vi en sådan situation att varje sten måste vändas och betraktas. Sådant skapar oro. Men vi måste förstå – i hela organisationen – att vi aldrig mer kommer att kunna göra som förut. Vi måste vara förändringsbenägna och ta klivet in i 21:a århundradet. Det ställer krav på oss alla.

4. Ryktesspridning

Det som är största anledningen till att vi nu reagerar så starkt är att det i samband med diskussionerna dykt upp ryktesspridning och personliga påhopp av osmaklig karaktär. Bland annat handlar det om insinuationer om olika relationer mellan berörda inom och utom förvaltningarna.

Detta är ren och skär lögn och illvilligt spridna rykten som gått långt över anständighetens gräns. Vad värre är, är att ryktesspridningen drabbar tredje person – fullständigt oskyldiga människor. Det är lågt. De som sprider sådana rykten borde på ren svenska skämmas.

5. Vi har förtroende – för chefer OCH personal

Kommunens ledningsgrupp har fullt förtroende för socialnämndens verksamheters chefer och definitivt för merparten av personalen inom alla nämndens verksamheter, liksom övrig personal. Vi har massor av arbetsplatser som fungerar bra. Där det inte fungerar har arbeten påbörjats och det kan understundom svida.

Det är sunt med ett kritiskt förhållningssätt till förmån för de vi är till för – medborgarna. För den processen har vi också klara rutiner genom arbetsplatsträffar,samverkansgrupper osv. Vi har också inlett ett arbete tillsammans med facken för att förbättra den delen av vårt gemensamma arbetssätt.  Lika självklart är det att vi värnar yttrandefrihet och meddelarfrihet gentemot media. Ingen anställd ska behöva befara bestraffningar för att man ger konstruktiv kritik.

Men när det kommer till ryktesspridning och personliga påhopp är det vår plikt att säga ifrån.

Göran Grå, Kommunchef

Ulf Back, Personalchef

Johan Hult, Ekonomichef

Peter Bernborn, Kulturchef

Håkan Bäcklund, Räddningschef

Camilla Björck, Miljö- och hälsochef

Kent Henriksen, Barn- och utbildningschef

Tommy Ek, Stadsbyggnadschef

Anders Hanspers, Service- och fastighetschef

Arne Grahn, VD Orsabostäder.

Janne Bäckman, informationsansvarig 

Revisorernas rapport från IFO-verksamheten finns att hitta på orsa.se, under politik, kommunens revisorer.

 

I kommunens årsberättelse för 2011 kan man läsa om den ekonomiska situationen på IFO.