Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vilket seriöst parti gör politik av landsbygdens frustration?

/
  • Stark misstro mot EU och samhälleliga institutioner förenar de landsbygdsväljare som röstar på SD och Jimmie Åkesson.

Annons

I helgen konstaterade statsminister Stefan Löfven i sitt jultal i Enköping: "Jag vet också att många runt om i landet frågar sig: 'Var är staten?'"

Den känsla av att olika delar av Sverige har glidit ifrån varandra, som i talet fick Löfven att utlova bland annat satsningar på bredbandsutbyggnad på landsbygden, kan skaka om svensk politik.

Människor som bor på landet har lägre förtroende för politiken, anser sig i lägre grad ha möjlighet att påverka politiska beslut och är betydligt mer skeptiska till EU än de som bor i storstäderna. Det framgår av SOM-institutets siffror som nyligen uppmärksammades av Dagens Nyheter (23/11).

Svensk politik dominerades länge av konflikten mellan höger och vänster. Det var frågorna om statens roll i ekonomin och samhället som formade våra politiska identiteter och låg till grund för hur vi röstade. Mycket tyder på att det håller på att förändras, eller som statsvetarna Henrik Oscarsson och Sören Holmberg konstaterar i boken Svenska väljare:

"Den stora gåtan är kanske snarare varför skillnaderna i grundläggande levnadsvillkor mellan människor i städer och på landsbygden inte är mer exploaterad av politiska aktörer."

När kärnan i det offentliga åtagandet brister – polisnärvaron är kanske det främsta exemplet – märks det tydligast på landsbygden. Samma sak gäller försämringar i samhällsservice, som postutdelning och telefonnät.

Men det är också människor på landsbygden som i stor utsträckning känt av den stora flyktinginvandringen. Konflikten mellan stad och land kopplar dessutom rakt in i dagens stora värderingskonflikt, mellan dem som ser Sverige som en kulturell gemenskap som är värd att försvara och dem som ser nationella gränser som något onaturligt.

De senare är en grupp som brukar vara överrepresenterad i storstäderna. I bakgrunden finns också en grundläggande förskjutning i utgångspunkterna för svensk politik.

Industriarbetarna i bruksorterna var länge den grupp politiken kretsade kring. I dag är det istället den välutbildade medelklassen i storstäderna som får symbolisera vilket samhälle Sverige är.

Det är knappast någon överraskning att de som, enligt SOM-institutet, anser sig ha överlägset störst möjlighet att påverka politisk beslut är människor bosatta i någon av de tre storstäderna.

För den som faller utanför normen, de som varken tillhör storstädernas medelklass eller aspirerar på att göra det, blir känslan att man inte längre räknas.

Under 1970-talets debatt om storskalighet och centralisering var sprängkraften i frågorna tillräckligt stark för att bryta S maktmonopol.

Vad blir effekten den här gången?

Mer läsning

Annons