Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Victoria ska stoppas

Annons

I grundfrågan har republikanerna naturligtvis rätt. Statliga ämbeten ska inte ärvas. Monarkin är en relikt från feodalsamhället, där all makt utom den kyrkliga gick i arv och där ätten hade avgörande politisk betydelse.

I Europas överlevande monarkier har kungahusen mer eller mindre motvilligt accepterat den parlamentariska demokratins principer.

Enda skälet till att ett uttalat republikanskt regeringsparti som socialdemokratin icke infört republik är monarkins stora popularitet bland väljarna.

Den kämpande republikanismen däremot - i Sverige företrädd av Republikanska förbundet eller - mer rättvisande - klubben - har förblivit en betydelselös sekt.

SAP riskerar inte onödigtvis regeringsmakten genom att utmana folkviljan i republikfrågan.

Ledande socialdemokrater alltsedan Hjalmar Branting har insett att det parlamentariska genombrottet efter första världskriget även innebar att monarkin besegrades och förvisades till enbart representativa funktioner. Därigenom blev republikfrågan mest ett spörsmål av akademisk karaktär.

Så lär den förbli. Av kronprinsessan Victorias hittillsvarande höga popularitetssiffror att döma är sannolikheten mycket stor för att hon en dag efterträder pappa Carl Gustaf på tronen.

Och att de kämpande republikanerna ännu en gång står där och förgäves viftar med republikkravet.

Monarkin är till sitt väsen irrationell. En irrationell realitet, som en förkrossande majoritet av svenska folket vill behålla i dess nuvarande, symboliska form.

Då ska man självklart behålla monarkin och utnyttja dess stämningsvärden, som visat sig ha stor attraktionskraft när Sverige och svenskarna ska marknadsföras runt om i världen.

HANS LINDQUIST

Mer läsning

Annons