Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vasalopp och växthuseffekt

Annons

13 januari 2007 ²mmm³²YYYY³

Klimatet har pendlat kraftigt förr. Enstaka värmeknäppar med snöfattiga vintrar inträffar emellanåt. Likaså har klimatet under de senaste 15 000 åren svängt från istid till milt bronsålderklimat.

En period med kalla vintrar från 1500-talets senare hälft till 1800-talets början kallas "lilla istiden". Det var då Pieter Breughel och andra flamländska mästare målade skrinnande barn på nederländska kanaler och skridskosporten nära nog blev holländsk nationalsport.

Numera fryser kanalerna endast undantagsvis, varför Hollands skridskoentusiaster nödgas uppsöka Sverige och Dalarna för nationalsportens utövande. Än så länge behöver de inte bli besvikna. Däremot på längre sikt om växthuseffekten visar sig hålla, vad den lovar som undergångsprofetia.

(Parentetiskt sagt -fredagsnattens snöfall förbättrade Vasaloppets men dämpade skridskosportens akuta utsikter.)

Innevarande varmvinter är kanske unik. Hurdant blir klimatet på sikt. Trender är intressantare än enskildheter.

Man bör komma ihåg att ännu omkring 1980 varnade seriösa forskare inte för värmechocken utan - för en ny istid.

Andra experter menar att polarisarnas ovedersägliga avsmältning kommer att kyla ned golfströmmen, vilket i sin tur balanserar växthuseffekten åtminstone för Nordeuropas vidkommande. I allra bästa fall skulle det således inte hända någonting alls med klimatet.

Vad är sanning? Är växthuseffekten en realitet eller endast ett förkrossande effektivt miljöpolitiskt slagord? Så småningom vet vi besked. Det kan vara försent då.

Under alla omständigheter har värmevintern väckt våldsamma farhågor och initierad en angelägen miljöpolitisk debatt om industrisamhällets och fossilbränslenas påverkan på klimatet. Världen skrämdes vaken.

Klotets industrinationer måste sänka sina koldioxidutsläpp med 30 procent före år 2020, anser EU-kommissionen i sitt veckofärska förslag till ny europeisk miljöpolitik. USA trilskas ännu i frågan.

I välgörande klartext konstaterar EU-kommissionen att fossilkraftsberoendet inte kan brytas om kärnkraften samtidigt ska avvecklas. Energi måste vi ha, om inte mänskligheten ska slungas tillbaka i armod och elände. Miljötraditionalisterna ställs omedelbart inför ett svårt vägval.

Antikärnkraftsopinionen uppstod i en helt annan situation än dagens. Då, dvs mitten av 1970-talet, var kärnkraften någonting nytt och skrämmande, som inte funnits tidigare. Kampen gick ut på att stoppa denna nya, ingalunda riskfria, energikälla. Någon växthuseffekt var ännu inte på tal.

Nu är inte då. Idag måste Sverige och världen framförallt bli kvitt beroendet av fossilbränslen:

Dels för att växthuseffekten i allra värsta fall faktiskt kan utgöra det formidabla hot mot mänskligheten som undergångsprofetian påstår.

Dels för att oljepriserna stiger, i samma mån som världens oljereserver blir allt besvärligare att utvinna. Tillgång och efterfrågan avgör.

Tiden kan i båda fallen visa sig knapp.

HANS LINDQUIST

Mer läsning

Annons