Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vart tar alla pengar vägen

Annons

Sverige har världens högsta skatter. Skattekvoten i Sverige är ca 52 %. Motsvarande kvot är för genomsnittet i EU 42 % och för genomsnittet i OECD-länderna 32 %. Trots detta har vi inte tillräckliga resurser för att klara omsorg, service och infrastruktur. Det finns alltså ett systemfel och bristerna visar sig på olika sätt.

l Vi satsar mer än de flesta länder på vår skola men trots detta har våra ungdomar stora brister i kärnämnen och grundläggande färdigheter.

l Vi satsar mer än de flesta länder på kulturverksamhet men trots detta lider de flesta av våra kulturinstitutioner brist på medel.

l Vi satsar mer än de flesta länder på vård och omsorg men trots detta har vi enorma vårdköer och svårt att ta hand om gamla och sjuka.

l Vi satsar mer än de flesta länder på arbetsmiljö men trots detta är en tredjedel av befolkningen sjukskriven eller förtidspensionerad.

Ett grundproblem är att cirka hälften av hushållens inkomster kommer från den offentliga sektorn, det vill säga från den sektor som betalas med skattemedel. Skatteintäkter från skattefinansierad offentlig verksamhet eller skatt på offentligt anställdas löner blir dessvärre ingen intäkt för samhället. Det är bara pengar som går runt i systemet.

Det är endast skatt på de mervärden som genereras i den privata sektorn som ger något tillkommande till samhällsekonomin. Det är alltså bara skatt på vinst och skatt på löner i våra privata företag som kan ge oss "nya" pengar till ökad välfärd och bättre samhällsfunktioner.

Dock leder vårt nuvarande skattetryck, världens högsta, till att för få människor själva kan skapa det kapital som behövs för att kunna starta företag. Dessutom hindrar skatterna redan befintliga företag att växa. Det innebär alltså att den enda sektor i samhället som skulle kunna ge en lösning på problemet håller på att kvävas av skattetrycket.

Ett annat problem är att offentlig verksamhet ofta saknar verkliga skäl till effektivisering. Målet där tycks allt för ofta vara att förvalta den egna verksamheten och se till att den kan fortgå. Gärna då med ökade anslag.

Kan det vara så att det är "taktiskt lönsamt" för till exempel en klinik på ett sjukhus att "skapa" en kö för att försäkra sig om fortsatt stora anslag? Om det är så kan man dock vara helt säker på att eventuellt ökade anslag inte kommer att används till att minska köerna. Dessa behövs igen, för framtida anslag.

Trots det ovan anförda finns det många i vårt land som tycks tro att den enda lösningen är att höja skatten ytterligare. Allt för få vill eller vågar granska och ompröva vårt system trots alla synliga brister.

Med detta inlägg påstår inte undertecknad att offentlig verksamhet per definition är negativ. Tvärt om, de flesta av oss vill nog ha viss verksamhet i offentlig regi. Vad vi däremot måste diskutera är vad det offentliga ska göra, hur mycket, för vem och till vilken kostnad?

För att bryta den negativa utvecklingen måste fler ställa den högst relevanta frågan - Vart tar pengarna vägen?

CARL STRÖM REGIONCHEF SVENSKT NÄRINGSLIV

Mer läsning

Annons