Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Välfärden krackelerar

Annons

Vem kan man lita på? Den gamla progggruppen Hoola Bandolas fråga tycks mer aktuell än någonsin när det svenska trygghetssystemet havererar.

Och efter nästa val väntar av allt att döma ytterligare förändringar, oavsett vilken regering vi har då.

Väntetider på över tre månader för att få sjukpenningen och vårdköer som gör att rehabilitering får vänta är naturligtvis helt oacceptabla.

Som framgår på nyhetsplats strömmade också reaktionerna in när vi gav läsarna möjlighet att reagera på hur försäkringskassan sköter sig. Fotografen Lars Dafgård som fått vänta 102 dagar på sjukpenning är långt ifrån ensam. Och lika frustrerade som sjuka utan pengar är de arbetsgivare som måste betala en del av sjukersättningen i väntan på en rehabilitering som inte kan sättas in på grund av långa vårdköer.

Att många i dag, antingen själv eller via någon bekant, råkat ut för de uppenbara bristerna i trygghetssystemet kommer rimligen att få politiska konsekvenser.

När den socialdemokratiska välfärdsstaten krackelerar märks det i minskat förtroende för regeringspartiet.

Samtidigt beror åtminstone en del av missnöjet på den striktare tillämpning av reglerna som införts på senare tid. Med hårdare kontroll av sjuka och arbetslösa tar det längre tid att avgöra vilka som ska ha ersättning.

Den tuffare linjen är ett indirekt erkännande av regeringen att trygghetssystemet spårat ur från den ursprungliga arbetslinjen.

Socialförsäkringarna har delvis blivit en alternativ försörjningskälla.

En del som egentligen borde arbeta kan välja att få sin utkomst via försäkringssystemet istället.

I verkligheten har alltså den arbetslinje som alla hyllar i högtidstalen urholkats. Därför kan man nog, trots protesterna, vänta ännu hårdare tag och ändrade trygghetssystem efter nästa val. Och det oavsett vilken regering det blir.

De borgerliga sliter som bäst för att bli överens om hur mycket ersättningsnivåerna ska sänkas.

Och den socialdemokratiska utredaren Anna Hedborg anser, trots den striktare tillämpningen, att det fortfarande finns en "snällism" i systemet.

I LO-tidningen kritiserar hon fackliga företrädare, politiker och tjänstemän för att inte stå för arbetslinjen när det blir besvärligt, när en enskild person "drabbas".

"Människor förväntar sig mer av försäkringen än de har rätt till.

Tyvärr beror det många gånger på erfarenhet, de har kanske fått ersättning därför att Försäkringskassan och a-kassan inte följt reglerna", säger Anna Hedborg, vars analys som av en händelse inte ska vara klar förrän efter valet nästa höst.

Men när valet är överstökat är det dags att ta itu med socialförsäkringarna, vilka regler som ska gälla och hur ersättningarna ska betalas.

I längden går det inte att fortsätta som nu.

Med hög sjukfrånvaro, många förtidspensionärer och arbetslösa blir det för dyrt, om inte sysselsättningen ökar radikalt, vilket inget tyder på.

Då får ersättningarna anpassas till försäkringsavgifterna, precis som i det nya pensionssystemet.

023-936 15

Mer läsning

Annons