Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad lär sig barnen?

Annons

Enligt Skolverket står följande ämnen på schemat för en elev i en svensk grundskola i år: Bild, hemkunskap, idrott och hälsa, musik, textil-, trä- och metallslöjd, svenska, engelska, matematik, geografi, historia, religions- och samhällskunskap, biologi, fysik, kemi, teknik, språkval och elevens val.

Alla dessa ämnen läses naturligtvis inte i samma omfattning eller i alla årskurser. Men grovt sett är dessa ämnen i huvudsak vad varje svensk grundskoleelev läser under i genomsnitt nio långa år.

Är detta då de ämnen som svenska ungdomar behöver läsa för att kunna leva ett gott liv och försörja sig i framtiden?

Både ja och nej. Samhällsutvecklingen har under många år inneburit att exempelvis muskelkraft har fått en allt lägre betydelse för den som vill kunna hävda sig på arbetsmarknaden eller försörja sig på annat sätt.

Bör skolan då sluta undervisa i idrott och hälsa? Naturligtvis inte, eftersom muskelkraftens minskade betydelse har gjort oss försoffade med ibland dramatiska konsekvenser för hälsan som följd.

Men det går att sätta frågetecken för ämnet, liksom för slöjd, hemkunskap, bild, musik och elevens val. Inte för att kunskaperna i dessa ämnen skulle vara onödiga utan helt enkelt för att eleverna själva bör kunna inhämta dessa kunskaper om de är intresserade eller när de efterhand upptäcker att de behöver dem.

Relativt få konst- och musikintresserade ungdomar börjar spela eller måla på grund av undervisningen i grundskolan. Och varför ska dessa två konstformer ha en särställning när exempelvis filmen når minst lika många, om inte fler människor.

Det är också troligt att mer undervisning med direkt anknytning till barns och ungdomars vardagsvanor behövs. Mediekunskap är ett ämne som behöver utökas kraftigt, i dag ryms det sannolikt inom den krympande samhällskunskapsundervisningen.

Barn och ungdomar konsumerar medier i en allt större omfattning och behöver redan från tidiga år få ett kritiskt förhållningssätt till tevespel, teveprogram, filmer, internet och tidningar. Det är avgörande för barns utveckling att de lär sig konsumera medier i rimlig mängd. Det är inte orimligt att påstå att medier i dag dominerar många barns (och vuxnas) liv.

Forskningsresultat pekar exempelvis på tydliga samband mellan för stor konsumtion av passiva medier, till exempel teve, och aggressions- och koncentrationsproblem. Här spelar naturligtvis föräldrarna den avgörande rollen - men skolan kan hjälpa till. Ekonomi med inriktning mot privatekonomi är ett annat ämne som skulle behöva expandera. Att växa upp i ett överflödssamhälle som det svenska innebär att många människor frestas att överkonsumera.

Barn och ungdomar behöver från början känna till samband och drivkrafter som styr samhälls- och privatekonomi. Till exempel att det bara är genom arbete eller utbildning som vi till syvende och sist kan motivera vår egen konsumtion. Att pengar, varor och tjänster inte är något som finns i obegränsade mängder. Att den som är satt i skuld icke är fri och kanske framför allt att det i längden inte går att leva över sina tillgångar.

JONAS LERSTEN

Mer läsning

Annons